Och så kom Daisy..........

Ja jag har ju inte skrivit på ett tag och det beror på att jag har haft så mycket med mitt egna jobb att jag inte har känt för att sätta mig vid datorn när jag har tid över. Ledsen för detta men jag har lovat mig själv att detta inte skall bli en belastning.

Vi är hundvakt för Daisy under 2 veckor med start från förra lördagen. Daisy är Trojas kull syster och vår uppfödares hund. Anna och Owe är i USA och roar sig och då fick vi den äran att ta hand om deras lilla prinsessa.
Det har varit en stor omställning för bägge hundarna. Troja får helt plötsligt dela med sig av allt, sin sacko säck som hon vilar på (den tar Daisy) Sina märgben (dom tar Daisy) sin matte (henne tar Daisy) sin husse, lillmatte och lillhusse (dom tar Daisy) godis, leksaker ja allt.
Dom har rykigt ihop 2 ordentliga gånger, första gången var när Peter inte tänkte till och skulle ge dem mat. Han gav Daisy först i Trojas mat bar och det vet ju alla som har mentalt starka hundar att det är det sämsta man kan göra. Jag var inne på kontoret när detta hände och hör 2 arga hundar, en förtvivlad lillmatte och en husse som skriker. Jag fick rusat dit och ryckt tag i bägge hundarna och särade på dem. Ingen skada skedd men Peter blev skärrad och förstod äntligen vad jag hade menat innan med alla förmaningar jag kommit med. Nu ger vi Troja sin mat i hennes matbar och Daisy får i en skål i köket, nu är det inga problem längre. Jag har aldrig sett på maken på hur snabbt man kan få i sig maten. Daisy är helt otrolig, jag klockade henne på 10 sek. Troja har lite panik nu när hon äter då hon är rädd att Daisy skall ta av henne så hon har ökat tempot också men är inte i närheten.
Andra gången de rök ihop var i leken när Daisy drog sönder Trojas boll, då jäklar, men åter igen efter ett snabbt ingripande så var ingen skada skedd.
Annars är det hyfsat lugnt. Det är på promenaderna som Troja kan bli lite jobbig för hon vallar Daisy hela tiden och talar om var man får gå och vart man inte får gå men Daisy finner sig i detta och har även funnit sig i rangordningen.

Det som är lite roligt att se är hur olika de är fast de är syskon. Daisy är som den där mobbaren i skolan som ser till att ta mycket plats, inställsam, och retas till 1000. Svansen går i ett på henne man kan nästan tro att hon är besläktad men en boxer eller lab. Hon har rivit ner 1 vinglas som gick i kras, en tallrik, hällt ut Peters kaffe över honom då hon ”bara” skulle hoppa upp i fåtöljen och slicka honom i ansiktet för att tala om att - Här är jag i fall du undrar…
Troja försöker tala om för syrran att lugna ner sig genom att ta tag i henne och skälla lite på henne, stakaren har fullt upp med syrran.
Man kan jämföra dem med stora syster och lilla syster där Daisy är den där jobbiga lilla syrran som man bara tycker är för mycket.

Man ser på Troja att hon kan tycka att det är lite jobbigt ibland, hon får inte hälsa på oss som hon brukar utan då är Daisy framme och tar all plats, då ser vår lilla prinsessa nästan lite olycklig ut. Troja har liksom tagit lite avstånd som hon inte har gjort tidigare.

Men det har väldigt mycket kul ihop, de brottas och gosar, pussas och myser. Det bästa på hela dagen förutom den långa morgon promenaden är nog lunchmyset vi har. Jag har då en hund på var sida om mig i soffan med deras huvuden i mitt knä där de blir klappade så det njuter i fulla drag.
Löpning har Daisy också fått prova på och hon springer inte lika fint som Troja som är mer van. Idag så fällde hon mig då hon springer in framför mig hela tiden Troja springer mer eller mindre fot hela vägen. Men det skall vi få Daisy att göra också innan hon skall hem.

Daisy är en hoppetossa utan dess like och hon slickas hela tiden Hon lämnar inte min sida utan ligger hela dagen när jag jobbar under mitt skrivbord vid mina fötter.
Hon söker bekräftelse hela tiden.
Vi har lärt sig att hoppa upp på de höga betong pelarna som hon sett Troja göra hela tiden och fått belöning för det, det tog lite tid men med vår hjälp så har det gått.
Man märker att vi har fostrat våra hundar olika och det är så skönt att se att mycket av det Troja kan kan inte Daisy och tvärt om.
Skillnaden mellan att ha en eller två hundar är hår fin, bägge är så lätta att ha lösa ute.
Ingen gör direkt väsen av sig inne (om det inte kommer någon vill säga) Så ledsen Peter det kan nog kanske bli en hund till här hemma om några år.
Jag skall försöka att uppdatera lite oftare och även skriva hur jag upplevde MH och hur Tävlingslydnads kursen har gått.
Vi har sista gången nästa vecka och då kommer en domare för att döma våran lilla mini tävling.

Personas for Firefox | Awesome Aussies

Personas for Firefox | Awesome Aussies
Kolla vad jag hittade.

Var tar tiden vägen?

Godingen myser framför TV en fredagskväll!


Balansövning!


Kul träd att leta godis i!

Tiden går så grymt fort! Nu har det gått över en vecka igen sedan jag skrev sist.
Vad har hänt fram tills nu då?
Jo vi har ju varit på lydnadskursen ytterligare en gång. Troja skötte sig si så där denna gång. Hon vägrade att ligga på platsliggningen idag, det var ju blött i gräset och då kan man ju absolut inte ligga ner så det gick åt skogen. Dumma hund, skall man inte kunna tävla med fröken då det är blött i gräset? I vanliga fall så skiter ju hon i om hon blir blir blöt och skiten, kan springa i alla gyttjepölar eller vatten drag som går att hitta, konstigt hur de tänker…
Apporten funkar bra, problemet vi ha är att hon inte sitter still utan vill gå i väg med den när vi tränar att hon bara skall ta den. Hon lämnar över den fint med som sagt sitter inte still när hon fått den.
Kastar vi den så springer hon snabbt och hämtar och lämnar in den kanon fint. Med vi behöver träna mer på positionerna.
I torsdags så åkte vi ner för att skott träna henne och det var inga som helst problem. Hon tittade upp under träningen då skotten löd och undrade vad det var men fortsatte sedan det hon höll på med. Reagerade gjorde hon men visade ingen som helst tecken på rädsla, vilket är skönt att veta.

I lördags så var det tävling nere i klubben. Jag hade anmält mig som frivillig skrivare då det alltid behövs folk som kan ställa upp. Peter åkte med ner och det slutade med att han också skrev och fick lite blodad tand att vilja hjälpa till fler gånger. Det är så roligt att vi gör dessa saker tillsammans och jag måste säga att Troja verkligen har gjort så att vi gör mer saker tillsammans än vi gjort på länge.
Han bytte även glödlampor i klubbhuset vilket gjorde honom till dagens eller till och med årets hjälte då folk hade trott att det var fel på elen och ingen brytt sig om att byta dessa lampor på år och dar. Konstigt sätt som folk tänker.

Det var intressant att titta på tävlingarna. Kände att jag inte alls tyckte det verkade så svårt längre och att vi, Troja och jag är duktigare i en del moment än vissa andra som tävlade och då är vi inte på gång att ställa upp i tävling ännu på flera månader. Men det var skönt att se för då är man inte riktigt lika nervös längre samt att man ser att vi kan vi också.
Vi skrev protokollen för apell klassen och det är ju där som vi känner oss mest hemma.
Intressant att höra domarens kommentarer och höra hur de bedömer. Bägge var riktigt trevliga och svarade på alla frågor som vi hade. Stackars Ove som hade Peter då Peter alltid har 1000 frågor. Kenneth som jag skrev för var tydlig och berättade hur han tänkte vilket var intressant att höra.

Har börjat träna in hopp med Troja och till min glädje och förvåning så klarade Troja hela kalaset vid första testen utan några som helst problem. Jag som har oroat mig för hur jag skall lära henne detta moment och nu gör hon det bara så där, lätt som en plätt. Hopp över, sätter sig och hoppar tillbaka och sätter sig i fot position. Ja jag säger det att hon kan men inte jag.
Ha nu en trevlig vecka för det skall vi ha. Zumba i kväll och kurs på onsdag.

Det går framåt!

Fy vad tråkigt det är att vara sjuk!!! Tur att man är det så sällan men det är INTE roligt för jag har massor att göra.

Jag var ju på en fantastisk utbildning i helgen. ZUMBA med Steve Boedt från Belgien. Engelska i två dagar gick jätte bra och han var såååå tydlig och sååååå vältränad och sååååå ……Ni fattar, jag är nog lite kär i både honom och Zumban.
Väl hemma på söndagen var jag skit trött så jag gick och lade mig en timma, när jag vaknade hade jag ont i halsen. Skit också!!!!
Det verkar vara som om alla är mer eller mindre sjuka just nu.

Men på måndagen var det bara att kliva upp ur sängen på eftermiddagen, slänga i sig 2 Alvedon, sätta på lite färg i facet och sätta på sig sina läckra, färgglada Zumba kläder för jag hade ett pass som skulle köras med förväntansfulla människor. Responsen efter som jag fick var att ingen kunde ana att jag var sjuk för det var en sådan energi kick detta pass, det var ju tur det.
Men jag måste ju träna in ett eget program inför måndagens pass och det kan jag inte göra som det är just nu. Just nu memorerar jag till musiken i huvudet med det är ju inte samma sak.

I går fick jag återigen ta mig i kragen för jag ville inte missa kursen med Troja.
Vi har ju inte kunnat träna så mycket den gångna veckan, dels för att hela helgen gick åt samt att jag varit sjuk denna vecka.

Vi delades in i 3 grupper.
1 Apportering
2 Fot och linförighet
3 Nybörjare

Jag och Troja började i grupp nr 2 där vi fick en ordentlig titt på vårt eget ekipage. Jag gick ut som nr 2 och sa att jag inte hunnit träna på läxan så mycket veckan som gått (hade högersväng som läxa) men ville ändå att de tittade på oss.

Givet vis så startade jag fel, det vill säga fel håll så jag kom på vänstersvängarna hela tiden, hm…. Men tror ni inte att Troja gick som om hon aldrig gjort annat förut. Jag sa till att vi inte tränat på vänster sväng men höger där i mot. Dom bad oss gå, Troja och jag hade ett fantastiskt samarbete och fick stående applåder. Men JAG fick en anmärkning och det var att JAG måste lära mig att gå rätt för att hjälpa Troja bättre så det tränar jag på nu. Kul i alla fall att Troja vet vad hon skalle göra.

Vi provade också att lära in stanna och det fattar Troja mycket bättre än jag hur man skall göra så även där är hon duktig men inte jag. Undra om det är hon som går på kurs med mig…..

Vi fick lära oss apport i grupp 1 och detta var första gången som vi gjorde det med en riktig apport bock. Det tog inte Troja mer än en minut att fatta att hon skulle hämta och lämna tillbaka den i min hand utan att slänga den på marken. Nyckeln till detta var att hon inte fick belöning om inte bocken låg i min hand.
Vi började sedan kasta den och fick samma resultat. Fantastiskt kul när saker funkar.

Vi tränade också rapport och det är hon en baddare på.
Det som vi inte alls lyckades med i går var plats liggandet, det som inte annars brukar vara ett större problem, blev ett jätte problem. Troja låg och fångade knott och myggor, kröp för att komma närmare mig. Rese sig upp, ja allt man INTE får göra och jag som hade tagit med mig en alldeles speciellt god belöning för bara detta tillfälle. Men det gick inte alls bra. Hem och träna helt enkelt.

Jag satte upp mig som skrivare för domaren på nästa lydnads tävling som är den 18 sept och då kommer jag nog att lära mig massor hoppas jag.
Idag skall vi nog åka ner och skott träna henne då de har detta på klubben på torsdagar. Återkommer hur det gick!

Bitch, jag?????

Är man en Bitch eller? Ja det kan man fråga sig. Igår när jag skulle köra in lite Zumba för att träna inför passen i nästa vecka så bad jag Peter gå ut med Troja då hon tycker det är skit skoj när matte håller på och rör sig hela tiden på massa konstiga sätt och vill gärna vara med och leka.
Nu är det ju det där men kommunikation kvinnan och mannen i mellan som alltid på nått sett går fel. När jag säger gå ut så menar jag ta en promenad eller liknande för att aktivera henne, han menar med att gå ut är att sätta fast henne medans han klipper gräset är ungefär samma sak.
Jag börjar min träning men inser ganska snart att jag inte kan koncentrera mig då jag hör en huns som skäller och ylar som står utanför altandörren och vill komma in och vara med. Lite sur men ändå lugn tänker jag att hon inte skall lida för detta utan byter om, packar ryggan med roliga saker och massa gott för att gå ut i skogen med gumman istället, göra lite sök övningar mm och stimulera henne och mig själv helt enkelt för då blir det en go och lugn kväll.

Vi har ju henne alltid lös och har haft nu även när hon löper och det har alltid gått bra.
När vi kommer 100 m hemifrån hör jag ett gnyende i skogen och ser Trojas vita ”lyckta” lysa då svansen står rätt upp. Lös i skogen är även grannens hund Ramses som är en hane på ca 1,5 år. Jag tycker så synd om denna hund då han är så understimulerad. Har man skaffat sig en rottis så får man faktiskt vara beredd att lägga ett par timmar om dagen på att aktivera den. Denna stackare står bunden ute hela dagarna och skäller eller ylar. Han är hur snäll som helst men det hjälper ju inte honom.
Jag fick tag på Troja (hon är ju mitt upp i löpet nu och i de kritiska dagarna som hon gärna vill para sig) kopplade henne och gick vidare. Ramses hade ju inte för avsikt att gå hem utan följde efter oss, jag tänkte att jag skiter väl i om han inte går hem det är inte min hund. Tror ni att han gick hem den jäkeln, nej han följde efter oss en bra bit fast jag försökte att skicka hem honom och visade min arga sida. Han vågade inte närma sig mig men Troja var han på hela tiden, hon var både inbjudande och irriterad på honom och kunde inte riktigt bestämma sig om hon tyckte om det eller inte. Vi kom ju ingen stans utan att ha honom med oss.
Det slutade med att jag insåg att vi inte kommer att komma till skogen idag. Förbannad över detta och med tanke på att jag var lite sur innan så var jag inte rolig att tas med när jag kom hem.
In med Troja och tog tag i Ramses och gick hem med honom till sitt. Jag hör hur grann frun(det är sonens hund) ropar på honom och ser att jag kommer med honom. Jag kastar (inte ordagrant)honom över muren och vänder ryggen till efter ha skrikigt GÅ HEM MED DIG! Peter hänger inte med på vad som hade hänt förstod vad som hade hänt genom att bara se mig. Jag in i huset och drämde igen dörren . Linda står kvar och känner sig jätte dum.
Linda ringde lite senare och bad om ursäkt, men det är som jag sa till henne inte hennes fel utan sonens som inte skall ha sin hund löst drivande på det viset.
Bara nu när jag sitter inne på kontoret och kl är 10,40 så hör jag stackaren där ute. Där kommer han att få vara hela dagen tills någon kommer hem, Stackars hund.
I morgon och på söndag så skall jag på min Zumba utbildning så då blir det dans i dagarna 2, det skall bli så roligt. Återkommer och berättar mer om detta på måndag.
Ha en go helg!

Kurs start!

Igår var det första gången på lydnads kursen. Troja löper ju så jag ringde till Britt, som är en av dem som håller i kursen för att höra hur jag skulle göra. Vi bestämde att vi skulle komma både jag och Troja så ordnar vi det när vi väl kom dit.
Sagt och gjort.
När vi anlände så lät jag Troja var kvar i bilen vilket i sig är en bra träning för henne med tanke på att hon tjuter av glädje varje gång vi närmar oss klubben. Hon lugnade sig förvånansvärt snabbt och fann sig i att bli kvar i bilen med luckan öppen. Hon gjorde inget väsen av sig medans de andra hundarna skällde och höll på. DUKTIG HUND!

Som tur var så började vi inne med teori med tanke på att det spöregnade och det är inte så kul att vara ute i när vi skall träna.
Gruppen består av 2 instruktörer och 10 deltagare. Hundarna som är med är 2 Collie, 3 Boxer, 1 Tollare, 1 Schäfer, 1 som jag inte vet vad det var men om det finns svarta airedaleterrier så var det en sådan. En Engels springer spaniel, sedan var det jag och Troja.
Kunskapen på gruppen var också väldigt varierande. Det var jag och en till som var helt nya hundägare, sedan var de 2 som redan nu skulle upp och tävla, andra hade inte gått lydnads kurs förut med hade hundar som var 2 år och uppåt och gått lite andra kurser.
Gruppen kändes bra tycker jag och som vanligt höll jag låda.
De flesta av oss skall väl försöka tävla snaras i Apell klassen.

Genomgången kändes helt ok men det är mycket man inte förstår hur man skall lösa eller lära in, termer de säger mm men det är väl därför vi är här så vi kan lära oss allt detta.
Det kommer att vara tävlingar den 18 september och då skall jag ner och titta så jag ser hur det går till.

När teorin var färdig gick vi ut där de visade momenten som ingår i Appellen, vissa saker känner jag kommer att bli en baggis medans de andra kan ta lite tid att lära in.

Jag och Troja blev hänvisad ner till Löptik planen. De andra delades upp i grupper utefter hur långt de hade kommit. Vi tränade lin föring, fot gående för dem som inte känner till termen Linföring.
Jag är som vanligt nöjd med Troja och hennes prestation, hon nosade en hel del men var koncentrerad och villig till samarbete när vi väl tränade. Britt kom bort till oss ett par gånger för att titta till oss och hon var mycket nöjd med det hon såg. Jag blev väldigt stolt över detta och känner att appelklassen inte skall vara så svårt att klara av.

Platsliggning på 3 minuter gick också bra, hon ligger stilla och jag är ca 5-10 m ifrån henne. Problemet är att när jag går in i position och hon skall ligga kvar så sätter hon sig. Jag måste bli bättre på att belöna henne när hon ligger ner och innan hon sätter sig utan att ha fått kommandot. Hmmm.. en nöt att knäppa.
Läxan tills nästa vecka för mig och Troja är att träna höger sväng. Detta gjordes redan i morse under morgon promenaden. Tror att det kommer att funka det med.
Må gott!

Google Verktygsfält har installerats

Google Verktygsfält har installerats

är hösten här nu?

Dagarna går sin gilla gång och nu gör sig hösten påmind. Mej gör det inget för jag gillar de här klara och krispiga mornarna då man har den förmånen att få vara ute i skogen. Härligt när solen sakta värmer upp och man ser älvorna dansa över ängarna. Fantastiskt rogivande, ännu mer fantastiskt är att Troja älskar dess promenader med. Hon går i sin värld och jag i min värld utan att det är några konstigheter. Vi stannar upp ibland för att vi liksom skall göra det då vi kommer på att vi inte är ensamma utan faktiskt har en hund eller matte med sig. Troja kan komma och puffa på mig och typ mena skall vi bara gå här och njuta. Jag kan då ta fram lite gott så tränar vi en sväng men ganska snart faller vi in i vår lunk igen. Hon är fantastisk min Troja för hon väntar in om jag kommer efter, lyssnar om jag talar om att hon måste vänta och lyssnar riktigt bra när det är NEJ vid t.ex. häst hagen.

Det är så härligt med hundar får de själva välja så vill det alltid vara i närheten, med ständig koll på vad man gör eller skall göra. Likt ett barn har den alltid en fråga på lager, vad skall du göra nu, varför gör du så? varför tar du på dig parfym, skall du bort utan att jag får följa med, Du packar ryggsäcken nu, skall vi ut och träna? Skall du jobba, vill du att jag skall lägga mig och vila en stund, Har du inte jobbat klart ännu? Skall vi leka med grisen en stund. Vad äter ni? Jag kan komma på massor….

Hunden ser och vet allt du gör hemma och det är just det jag älskar med hunden. Det är den egenskapen som en del människor kallar fjäsk, att vilja vara till lags är ju det allra största beviset på kärleksfullt engagemang. Det behövs ju så lite för att göra en hund glad.
Aktivera behöver inte var att öva på trick eller konster eller ha dragkamp utan det kan vara att skratta ihop en stund och det gör vi ofta hemma.

Ikväll börjar tävlingslydnads kursen, vi får väl se om vi är välkomna ner med tanke på att Troja löper, jag tycker inte hon är bångstyrig , kanske lite mer O-fokuserad men när vi tränar ute eller hemma så funkar det bra. Men det kan ju vara att vi ställer till det för de andra.
Jag får höra med Britt vad hon tycker.

Peter har även blivit hustomte nere på klubben så han är visst ansvarig för de saker som händer med husen mm. Ja man kan ju undra hur han tänker när han har satt upp sig som frivillig på detta. Jag har sagt att jag gärna hjälper till när det behövs typ vid tävlingar eller annat då de behöver folk.
Vi hörs snart igen.

Skogen

Ja ha då är nästan helgen över. Jag har ju jobbat på Papeterie fredag och lördag så det har inte varit mycket tid hemma men det har varit kul att komma ut på en arbetsplats där man träffar lite folk.
Med tanke på att jag skulle jobba dessa dagar så gick vi ut och lade ett par spår till Troja i onsdags.
Vi åket hem till mammas och pappas skogar i Floda för då kunde spåren få ligga till sig lite undertiden som vi fikade. Vi lade varsitt riktigt svårt spår till Troja. Vi tog en fika innan det var dags att ge sig ut. Spåren fick ligga minst 45 minuter så det skulle bli lite svårare.
Jag kände att mitt spår blev väldigt svårt, kanske för svårt då det var svår terräng samt en 90graders vinkel och lite svängar här och där. Peters visade sig inte heller att vara lätt för han hade dessutom stora nivå skillnader. Ännu svårare blev det när det visade sig att folk passerade vårt spår och korsade det lite här och var.

Jag tog det första spåret (Peters) vi bestämde att inte göra stor sak om hon inte klarar det. Mamma och pappa följde med men mamma fick vända då terrängen blev för tuff för henne. Troja drog i väg med mig in i skogen över stenar och stockar, mellan ris och träd. Upp för branter och ner igen. Spåret var säkert 500 m. Hon drog ordentligt så jag hade svårt att hänga med. Hon tog bägge pinnarna i ett nafs och jag var så grymt imponerad.

Vidare till nästa spår och jag tänkte att detta inte kommer att gå för jag förstod att jag kanske hade gått för långt och gjort det för svårt. Pappa tog Troja och iväg bar det genom en snårig skog. Pappa tappade glasögonen och Troja gnydde då vi fick stanna och leta för hon ville vidare, glasögonen hittades och sedan bar det iväg igen. Första pinnen tog hon lätt, vinkeln strax efter och slalomen gick som en dans. Andra vinkeln tog hon, passerade där folk hade gått och upp och tog sista pinnen. Pappa var helt slut för det går undan när tösen jobbar. Vi var så grymt stolta över henne att hon klarade dessa två så svåra spår. Pappa var riktigt imponerad och tyckte det var kul att se.

I fredags när jag skulle jobba så fick mamma och pappa vara hund vakt. Pappa och Troja gav sig ut i skogen ett par timmar så när de kom hem var bägge helt slut. Det är så skönt att det funkar med mamma och pappa och arr de tycker att det är roligt att ha henne och hon tycker det är roligt att vara där.

Gårdagen jobbade jag fram till kl 18 så det var inte mycket tid över när man kom hem.

I dag började det med innebandy match som Felix skulle spela men efter det så gav jag och Troja oss ut på en två timmars aktivitet i skogen. Vi gjorde sök ruta för första gången och det funkade kanon så snart Troja fattade vad hon skulle göra. Vi övade balans på stenar och stockar och alla möjliga saker som kunde vara konstiga. Väg sandlåda var en sådan konstig sak men det var inga som helst problem när hon fattade att detta var ju inget farligt. Vi tränade fot position samt lin föring inför kurs starten nästa vecka. Vi testade även att ta sig upp på sten pelare men vi tog bara två tassar idag och får skynda långsamt med det.
Nu sover Troja som en gris och är riktigt trött och jag skall ta mig en god kopp kaffe.

Hm… stumpan är lös i magen. Jag fick gå upp kl 3 i natt för att gå ut med fröken. Hon är redig och säger till så det händer ju inga olyckor och vi var inne på 3 minuter igen men jag hade lite svårt att somna om.

Imorse så stod den långa promenaden på schemat, men jag tänkte att vi tar en genväg genom skogen men det blev snarare en senväg. Vi hamnade i ett träsk område så det var tur att man hade riktiga kängor på sig för annars hade jag varit riktigt blöt. Det var väldigt kuperat och fullt men ljung och ris så både jag och Troja var rejält trötta när vi kom hem efter en och en halv timma i skogen.
Felix fick ta ut henne innan han gick till skolan för då tryckte det på där bak igen och jag har varit ute en omgång extra idag pga magen. Får nog åka iväg och köpa lite A-fil till henne senare.
I går kväll hade vi lite hund vård, klo klippning och borstning. Hon fäller grymt mycket nu så vi har hår precis överallt. Jag kan dra stora tussar ifrån henne. Jag trodde hon skulle fälla mer efter löpet men då kommer hon inte ha någon päls kvar om det skall hålla på så här. Tycker hon har fällt länge nu och börjar fundera på om det skall vara så. Ja, ja vi får väl hålla ut ett par veckor till och se vad som händer när hon löpt färdigt.
I morgon så skall hon vara med mamma och pappa för jag skall hjälpa svägerskan i butiken i Göteborg, skall bli roligt för både Troja och mig. Jag ser fram i mot att få komma till butiken. det är en så mysig affär så är ni i Göteborg måste ni besöka den eller gå in på hemsidan www.papeterie.nu och titta på vad fina saker de har.

Känns som om hösten redan har börjat…. Men jag tror att september och oktober kommer att bli fina. Har börjat titta på lite Idéer som man kanske skall utveckla. Tror att det kanske finns ett underlag för ytterligare en leverantör, om inte annat av Aussie prylar.
Titta vad fina grejer det finns.

Tänk att man måste be om ursäkt för att det dröjt varje gång man skriver i bloggen. Skärpning helt enkelt för det är ju ganska kul att uppdatera den när man väl tar sig tid.

Det har ju gått ett tag igen sedan sist och det har ju hänt en hel del med fröken Troja. Det har hänt en hel del med mig också för den delen.
Troja löper nu och är inne på sin första vecka. Hon sköter det jätte bra, duktig på att städa efter sig och hålla sig ren. Hon har blivit väldigt kärleks full och gosig. Det är något som vi alla uppskattar i familjen då vi gillar att gosa.

Tycker inte att hon har förändrats nämnvärt, lyssnar helt ok, jag trodde det skulle vara mycket mer att ”prata” inför döva öron. Har henne lös i skogen utan minsta problem. Skall ha henne kopplad när hon är mitt i då det är då hon gärna vill ut och para sig. Skulle inte ha henne lös om jag inte litade på henne men det gör jag och ser till att vi hela tiden har kontakt. Minsta tvekan så kopplar jag henne givetvis.

Vi märkte dagen innan och ett par tillfällen innan dess att något var på gång. Vi hade sista gången på sommarkursen på bruks klubben och då var hon helt knäpp, ville inte göra som jag sa till henne och det som hon kunde innan var som bortblåst med då förstod vi att något var på G och mycket riktigt i torsdags den19 Aug så började hon löpa för första gången.

Sommarkursen har varit toppen för oss och nu är vi anmälda till tävlingslydnads kursen som startar 1 september. Får se om vi är välkomna med tanke på att hon löper.
Vi är faktiskt riktigt duktiga på lin föring och att sitta i rätt position. Även liggandet tycker jag att vi är duktiga på med tanke på våra förutsättningar och kunskaper. Hon ligger nästan lika bra som de stora hundarna.
Har bestämt mig för om vi skall tävla så blir det bruks vi satsar på.
Har planen att börja valla med henne nästa år och nu har jag fått tag på en som har får samt vall hund som vi skall hälsa på ett antal gånger i höst för att vänja henne vid fåren samt få lite bra tips. Men vi skall ha in lydnaden först och kanske gå någon tävling så vi ser vad vi kan.
Spännande tycker jag.

Vi har fortsatt spåra med henne och det funkar skit bra, sist så var det en skadad fågel som störde henne och när vi insåg var det var och sa till henne att fortsätta så körde hon rakt på spåret igen, häftigt att se. Vi trodde hon tappat spåret men det var fågeln som hon uppmärksammade och när vi sa kör på så släppte hon fokus på fågeln och fortsatte att spåra.

Själv skall jag gå på kurs i ZUMBA nästa helg och det skall bli grymt kul. Kommer även att jobba som instruktör med ett antal pass i veckan på bl a NÄÄS skönhetsfabrik samt Lerums sport centrum. Ser väldigt mycket fram i mot detta.

I helgen hade vi stor fest som pågick i 18 timmar. Kräftcykling med massor av roliga stationer och happenings, folk var grymt bra utklädda som alltid. Gå in och titta på www.kraftcykling .se så fattar ni vad kul vi hade. Jag stod som en av de 6 arrangörerna som var och det var kul men jobbigt, nu ser jag fram i mot att få cykla nästa år igen för det är ju roligast.
Må så gott och simma lugns, hoppas att jag bättrar mig nu med att uppdatera bloggen.
Såg nu att jag har en som följer bloggen så det gäller ju att skärpa sig och tillgodose mina läsare

Sommar och semester!

Sommarkurs i skogen!

Paddling i sjön Foxen

Hoppning på sommarkursen.


Oj vad tiden har gått fort när man har semester. Bloggandet kommer liksom i skymundan. Men det är kanske inte så konstigt då allt kommer liksom av sig. Vi har haft underbara veckor. Vi började med Kennel läger hos Anna och Owe i Mullsjö. Det var grymt varmt med sååååå roligt. För oss hann vi precis med vad vi klarade av, andra ville säkert ha ut mer men som sagt för oss var det perfekt och framför allt en spark i arslet på att komma igån på riktigt med Troja. Så nu jäklar har vi tränat så gott som varje dag på fotplasering, fot gående, stanna och ligg kvar.
Efter Mullsjö åkte vi upp till Lennartsfort i Värmland för att umgås med släkt och vänner och bodde på en naturcamping i en liten stuga/fäbod som var trång med tanke på att vi delade den med syrran och hennes tös. Vi hade grymt trevligt och tur med vädret förutom natten då vi kom upp. Vi befann oss mitt i åskovädret som drog in över Värmland och vi har aldrig varit med om dess like. Vi låg 4 st plus en hund i Peters och min säng. Den som var minst påverkad av ovädret var Troja som sussade gott med hela familjen i sängen. Känns skönt att hon inte berörs av åskan.
Dagen efter som ovädret dragit förbi så låg det nedfällda träd överallt samt 3 nerbrunna hus så oväder kan man nog kalla det.

Vi var ute och paddlade en del och det var första gången för Troja men det funkade grymt bra efter det hon insett att det inte går att fånga vågorna hur mycket man än försöker. Vi kunde till och med använda henne till att dra in kanoten i land då hon tog tag i tampen där fram och gjorde sitt yttersta för att dra in kanoten.

Efter denna vecka bar det av hemåt igen och där har vi sedan tillbringat resten av vår semester med lite goa dagsutflykter. Sommar kursen har vi varit aktiva deltagare av och lär oss massor. Senast var vi faktiskt med på tävlingslydnads gruppen. Kul med lite extra hjälp och jag inser mer och mer att vi har en mer än villig hund som vill lära sig nya saker. Även idag var vi i tävlingslydnads gruppen och finslipade Fot positionen så Troja nästan blev uttråkad. Men det blir bättre och bättre.

Vi har också spårat en hel del och det är alltid lika roligt med Troja som yler i bilen i väntan på att få jobba. Senast tog hon ett riktigt svårt och långt spår utan några problem alls.

Hon har även satt områdets lilla primadonna på plats då hon trodde att hon kunde ta Trojas ben med då sa vår lilla fröken till och Stina som den andra tiken heter, som i vanliga fall lyfter på överläppen och visar tänderna åt alla andra hundar så det snällt piper iväg var den som pep iväg med svansen mellan bena. Stinas matte blev väldigt förvånad då detta bara har hänt en gång tidigare med en annan tik.
Jag blev ganska nöjd med att Troja satte henne på plats.

Något annat tragiskt som har hänt på vår kulle är att en av de stora Labradorerna Jojje hastigt gick bort. Han kräktes och bajsade blod och dog inom ett par timmar utan att man kunde göra något. De vet fortfarande inte vad det var som hände. Usch jag tycker inte om att höra sådana här saker då jag inte skulle klara av om det hände Troja något.
Skrottan ligger just nu under mig med sitt nya märgben och kalasar hel nöjd och så vill jag att det alltid skall vara.
Nu skall jag öppna en kall öl och titta en stund på TV.

I Love sommarkursen!

ja då var det onsdag igen och sommar kurs på brukshunds klubben. I dag var det många hundar där så det var tur att vi var där tidigt.
Men det blev ingen Rally lydnad för oss idag så jag blev lite besviken då jag inte ville att vi skulle vara med valparna och "de andra". Vi vill inte vara "de andra"
men det visade sig att det skulle lösa sig på ett fantastiskt bra sätt då vi som blev över fick en fantastiskt duktig instruktör som tog med oss ut i skogen.
Hon frågade om det var något speciellt vi ville träna på och då var jag snabb att säga - Krav inkallning så,så fick det bli samt lite andra bra saker som har med almänlydnad att göra så som hund möten, gå nära, hålla sig i närheten, balans samt lite uppletande. Vi fick många värdefulla tips med oss hem.
Dessutom ville hon att alla hundar skulle vara lösa vilket var jätte nyttigt då Troja gärna busar med andra hundar. I dag var det extra svårt eller roligt då Morris även var där som Troja busar men nästan dagligen.

Jag är så nöjd med vår insats idag och är stolt över både mig och Troja då vi lärt oss en massa nyttigt.
Nu kände jag för första gången att jag kommer få bra ordning på min hund, inte för att jag varit direkt orolig men alla talar hela tiden om för en att det är en sååå jobbig ras och man måste ha riktig kontroll över dem och plocka bort alla otyg mm. Vi lever väl i smekmånaden ännu för jag kan inte säga att hon är det minsta jobbig men skulle hon bli det så vet jag hur man skall göra för att ta det ur henne nu mer än vad jag visste förut. Troja är lyhörd bara jag vet vad jag skall göra samt att jag inte låter för pjåkig Man skall vara väldigt glad eller väldigt korrekt,inte arg eller skrika vilket låter logiskt men inte alltid är så lätt i skarpa och otrevliga situationer. Jag är hel nöjd med dagen och hoppas få samma instruktör nästa gång. Nu har vi haft väldig tur alla gånger vi varit där då alla har varit bra.

I går så åkte Peter och jag och lade 2 hyfsat långa spår i skogen. Troja skötte sig utmärkt och fick mycket beröm. Första spåret betedde hon sig väldigt konstigt till att börja med, det var precis som om det hade varit någon annan där eller så kände hon vittring från något som störde henne. Hon gick runt och gnällde och var förtvivlad och visste inte riktigt vad hon skulle göra. Vi väntade ut henne och tillslut så körde hon på.
Spåret innehöll även en skarp höger sväng och över en sten som låg i en bäck men hon tog båda pinnarna utan problem. Även Peters spår tog hon direkt utan minsta tvekan. Nu skall vi försöka att få henne att plocka upp pinnarna också men det har vi inte så bråttom med då vi får ta det lite lugnt med allt.
Efter skogen åkte vi till Uspen för att bada. Hon älskar verkligen att simma så det är så kul att se henne i vattnet. Till helgen åker vi iväg på Kennel läger och sedan vidare till Värmland. Båda sakerna ser vi fram emot och längtar speciellt till lägret då vi får träffa alla kullsyskonen och halv syskonen.
Det får jag skriva om när vi kommer hem igen.

En varm och händelserik helg!

Här badar jag men hussarna! Härligt med helg och värme om ni frågar mig. Frågar ni alla päls djur så håller de nog inte med. I fredags kväll var vi och drack vin hos grannen som har Morris, lab valpen. Herregud vad hundarna hade det kul, de varvade med att vara över på vår tomt eller på deras tomt. De leker så himla fint och har verkligen kul ihop. Det är inget skällande eller gnällande utan bara go lek. Väl hemma sent på natten sov Troja som en stock. Lördag morgon var det dags för morgonrundan och vi hade Peter med oss. Vi mötte 2 hästar med ryttare så vi höll in Troja som efter fått känna på el stängsel för ett tag sedan har visat väldig respekt för hästar. När hästarna passerade oss så sätter Troja igång och sten skäller så hon skrämmer den ena som sätter av ut i buskarna. Jag sa till Troja men kände nog att vi hade koll på läget då jag faktiskt satt ner med henne hållandes i hennes halsband. Mer förvånad var jag på ryttaren som inte riktigt visste hur hennes häst reagerade på hudar. Väl hemma igen så kände vi att det skulle bli en väldigt varm dag så vi beslutade oss för att åka och bada. Vi fick med oss Felix till och med så vi packade ner lunchen för att vara borta ett par timmar. Vi insåg att vi inte riktigt visste vart vi skulle åka och vilka ställen som accepterades att man har hund men det slutade borta vid Härskogen för där visste jag att många hundar badar. Troja var ivrig och nervös som hon alltid är vid nya platser och med nytt folk. Väl framme vid sjön hittade vi en plats som vi kunde vara på en bit från alla andra. Jag hoppade i det sköna, varma vattnet och efter mig kommer Troja simmandes som om hon inte gjort annat. Vad stolt jag kände mig och vad roligt hon tyckte det var. Hon simmade efter mig, Felix och Peter. Simmade ut och hämtade in sin gris. Det var en härlig stund. Ett problem vi har haft med henne i veckan är att hon har kräkts en hel del och i natt var kulmen nådd för då gjorde hon oss rejält oroliga. Hon kräktes 5 gånger var av dom sista innehöll blod. Jag klarar inte av när djur inte mår bra och jag är riktigt orolig för henne. Vi beslutade oss jag och Peter att inte hasta i väg mitt i natten utan ha lite koll på henne. Hennes anmältillstånd är ju bra och hon är pigg och allert som alltid men det oroar mig att det är så här. I dag så kommer vi ta det lugnt och ha henne under ständig uppsikt så skall jag ringa till veterinären i morgon och höra med dem om vi skall göra något eller om detta inte är helt onormalt. Jag läste en del om det på nätet i natt och där finns ju alla historier från lättare brustna blodkärl som kan orsaka blod i spyan till värsting senarier. Jag hoppas att bli klokare efter vet samtalet. Tror också att löpt inte är långt borta.Hon kissar mycket nu och på vissa ställen även på tomten vilket hon inte gjort tidigare så vi får väl se. Hoppas inte det blir nu på semestern eller till Kennel lägret i alla fall.

Sommarkurs och Rally lydnad!

Ja då var det dags i går igen att åka ner till bruks hundsklubben för lite ny träning. Denna veckan hade vi förberett oss lite bättre. Kul var att Peter följde med denna gång så han också förstår vilken träning det krävs att man gör för att klara av fostra sin hund.
Troja började gnälla av förtjusning när vi närmade oss parkeringen och var helt tokig när vi öppnade för henne. Idag planerade vi så vi var där tidigt så Troja fick vara på plats när det andra hundarna anlände.
Hon tycker det är så kul med nya hundar och har svårt att fatta att alla inte tycker det är lika kul som hon.

Vi satsade även denna gång på Rally lydnad då det är det som känns passar oss av det utbudet som gavs.
Idén med sommar kursen att man anmäler sig från vecka till vecka och betalar 50 kr och beroende på hur många frivilliga instruktörer som är på plats och beroende på vad de kan erbjuda så väljer man i vilken grupp man vill deltaga.
Oftast är det Tävlings lydnad, Agillity, valp samt rally lydnad.
Här är en kort beskrivning för er som inte vet vad rally lydnad är:

I rallylydnad går hunden och föraren en bana som ritats av en domare. Varje övning som ska genomföras beskrivs på en skylt med text och illustration Hur många skyltar som visas beror på vilken klass man tävlar i. Det finns tre klasser, nybörjare, fortsättning och avancerad klass.

Man ska gå banan i raskt tempo med hunden på sin vänstra sida. Hunden och föraren ska utstråla glädje och samarbete under hela genomförandet, det ska se kul ut att tävla. ( jag och Troja tränar på samarbete och roar just nu de som tittar på)

Föraren får prata och uppmuntra sin hund, gärna klappa i händerna eller på annat sätt förstärka samarbetet. (Inser att det är bra att prata så man själv fattar vad man skall göra)

Det är dock ej tillåtet att vidröra hunden eller ge hunden bannor med röst eller teckenkommandon. (Svårt :))

Målsättningen är att skapa en hund som älskar att samarbeta med familjen i vardagen och kanske också tillsammans med andra hundar och människor.

Frågan är vem det är svårast för, Troja eller mig? Jag kan ju säga att man märker att vi har en hund som är snabb lärd för hon gör så som hon blir tillsagd eller visad till att göra men problemet är att det är jag som gör fel.
Svårt men roligt och enormt nyttigt för oss.
Vi fick beröm att vi var duktiga (det är ju som att gå i skolan igen, gillar beröm :))Fick även lite tips på vad vi skall öva på hemma så idag har vi tränat vill jag lova och framåt går det. Finns jätte mycket bra på nätet som man kan både läsa och se banor och skriva ut skyltar. Tips är att ha små lappar i fickan med övningar som man kan öva på under promenaden.

I dag har vi också tagit fram den långa Agillity tunneln för att träna Troja att springa igenom då hon inte var så road av den sist så trodde vi att det skulle vara svårt. Först efter att jag krypigt igenom och grannens barn lekt i den tyckte hon att den var intressant. Men idag så var det full fart igenom. Slalom banan vi satte upp gick också bra. Så framsteg gör vi men det är svårt då allt är nytt för både troja och oss.

Lite lek med Morris hanns också med så nu är vi trötta och goa och längtar till att få sova.
Det lustiga är att Troja fortfarande sover under vår säng fast hon knappt kommer under den men där trivs hon. Konstigt då det inte finns något mjukt och gott att ligga på.
Ja ja... man fattar ju inte alls hur de tänker ibland.
God natt och sov gott!

Sommar!

Här är man och gottar sig i Italien!
Troja spelar skiten ur dem på fotboll. Hon är grym med bollen!


Nu äntligen är det sommar! Är nyss hemkommen ifrån Sicilien där jag har varit med min dotter Matilda på en mor och dotter resa. Vi har haft en underbar vecka men vi har saknat dom där hemma. Hundar behövde vi inte sakna. Första morgonen vi sprang så slöt en hund upp med oss och det var ganska läskigt till att börja med men han var så härlig och skapade oss inga problem alls faktiskt. Vi skojade om att -tänk om detta varit Troja som sprang på stora trafikerade vägen och struntade i alla bilar som körde och inte hoppade det minsta, det skulle ju vara en fröjd.
Andra gången jag sprang så kom en liten terrier och gjorde mig sällskap, kände lika dant denna gång men det var lugnt det med men denna var lite mer lekfull och det kände jag ju inte för, för man vet ju inte vad dessa hundar bär på. När vi var inne en dag i Palermo så fick vi se skräck exempel på hur illa hundar kunde må. Fy vad synd jag tyckte om dem, feta, skabbiga, fulla med ohyra och låg bara och sov intill stora vägen.
Min mamma och pappa var dag matte/husse åt Troja när vi var borta och det andra jobband. Pappa var så glad och nöjd och det hade gått jätte bra, hon till och med gick lös med pappa och han var så nöjd med att hon lyssnade till honom.
Jag frågade Peter om han hade märkt något ang fästing halsbandet, om Troja reagerat på det negativt men det tyckte inte han att hon gjort så jag blev glad att vi skulle kunna använda detta då Troja gillar att bada. Jag gick igenom Troja och hittade till att börja med fästingar men värst av allt så hade lilla skrottan fått eksem vid svansen som vag illa så halsbandet åkte av fort som attan. Hon är fortfarande inte bra ifrån det men jag hoppas att det snart ger med sig.
Vi har varit på Bruksklubbens sommar kurs som är varje onsdag och tränat lite Rally lydnad, oj här fick både jag och Troja något att bita i. Gud var nyttigt detta var för mig, bra instruktör som fångade upp alla fel jag gjorde då Troja inte gör fel, det är ju jag som skall vara tydlig.
Kul var det men så trött hon var efteråt. Hon hade fullt upp från det hon klev ur bilen tills det vi åkte hem. Många nya intryck och man märkte att hon blev lite stressad i början för det var många nya hundar man ville hälsa på.
En Aussie var det i från Gråbo, en Tik som var jätte stor men väldigt fin. Troja fick avsluta med att leka fritt med henne.

Vi har lagt ett par spår och jag måste säga att det går väldigt bra, kul är det och hon gillar sin mjuk ost hon får som belöning. Katt maten ratar hon så det är inget för oss.

Midsommar har varit fantastisk med härligt väder. Troja var med på picknicken men fick vara hemma på kvällen. Felix erbjöd sig att ta med henne till festen han skulle på men det kändes inte riktigt ok. Kul att han inte såg det som ett problem i alla fall.

På onsdag blir det ny sommar kurs och vi har tränat så vi får se hur det går.
Vår instruktör sa till mig att Troja kommer att bli en väldigt vacker hund och det var ju extra kul att få höra.
Jag rapporterar i från veckans kurs senare.

Daisy och Troja

Lång väntan i buren blir det!

Här spåras det!!

Så här nöjd är man när man har hittat slutet på spårningen.

Här är våran goa och mycket kunniga uppfödare Anna.

Vilken underbar uppfödare vi har till vår Troja, och vi får inte heller glömma hennes man Owe. Anna ringde mig i veckan efter att ha läst mitt senaste inlägg och bjöd oss till Nätered för att vi skulle få lära oss att lägga spår och att spåra med Troja. Att det finns så fina människor som tar sig tid att hjälpa till med detta på sin fritid, jag är så lycklig att vi valde just MaybeTails som kennel och Anna som uppfödare.
Det har ju varit ganska hetsig tid för oss det senaste med skol baler och studenter och avslutningar hit och dit och alla kalas dessutom så det har kommit lite i skymundan det här med träning och Troja men efter helgen så är både Peter och jag taggade att ta det till en högre nivå. Det är så härligt att se Annas pondus mot hundarna som följer henne vid minsta vink, även Troja lyssnade till henne utan att tveka en sekund som hon ibland kan göra mot oss.

Väl uppe så blev vi varmt välkomnade som alltid av Ica och Daisy, Ica ville visserligen visa Troja att -kom inte här och tro att du är något, här bestämmer jag. Troja fogade sig i detta utan problem och hon och Daisy fann snabbt varann och det var full farm med en gång. Härligt att se att hundarna uttvecklats väldigt lika och har ett lika sinne. Leken var bägges och båda hade lika roligt.
Vi tog en snabb fika för att sedan åka iväg och lägga vårt första spår.
Jag förstår nu hur viktigt det är att man gör rätt, vi som tycker att Troja varit duktig men inte förstått hennes potential med rätt träning.
Vad jag lärde mig i går var att vi låtit henne frispåra.
Första spåret var Troja väldigt konfundersam och visste inte riktigt vad hon skulle göra då hon hade både sele och spårlina på sig och som matte dessutom höll fast i.
Andra spåret gick bättre, nu var det Peter som slarvat när han lade ut föremålet men det var ju som sagt även nytt för oss.
Vi tycker ändå att troja skött sig bra. Daisy och Ica fick också var sitt spår som de klarade galant.
Hem till Nätered där vi fick som alltid en god lunch och sedan ut i skogen igen för att lägga ytterligare 2 spår till Troja som hon löste bra så det finns mycket spår i henne och detta kände jag direkt att jag vill utveckla mer.
Tillbaka igen så tog vi hundarna ner till vattnet för att bada och det var ju första gången för Trojas del, hon har ju varit nere i bäckar men inte i en sjö och framför allt inte simmat tidigare.
Hon kollade in morsan och gjorde sedan precis som henne och det var himla kul att se, hon gillade det verkligen.
Daisy därimot var allt en bad kruka, stod och väntade en bit ut i vattnet på att Troja eller Ica skulle komma med pinnen så hon sedan kunde hjälpa till att bära upp den.
Peter och Owe satt och hade det gott och hade gott i glasen medans Anna också höll ett visst avstånd och nu efteråt förstår jag varför för jag blev dyblöt efter alla skakningar och glädje hopp.
Hemresan gick bra, 2 sov gott i bilen när jag körde hem.
Tack goa Anna och Ove och givetvis Ica och Daisy för att vi fick komma och lära oss så mycket.
Bilder kommer!

Visst är det en underbar årstid nu! Allt är så vackert ute. Att vara hundägare är väldigt enkelt nu. Morgonpromenaderna njuter både jag och Troja av. I helgen har vi ju även fått med oss Peter ut och det har varit riktigt mysigt för oss alla.
Helgen har annars bestått av student uppvaktning och kalas. Vi hade kalas hemma för hela släkten, totalt 27 st som vi födde med mat och dryck. Peter hade ju fått en Weber performer i present så både den nya och den gamla Webern fick jobba. Vi bjöd på grillad kyckling, nudelsallad, BQ sås (Börje Samlings från senaste Buffé)som var så god. Drack gjorde dom så det stod härliga till och Peter fick många erbjudanden på sin Carlsbergs kyl men ack nej, den blir jag inte av med. Jag får dock erkänna att den var ganska bra att ha nu på kalaset. Vi hade ju tur med vädret så vi kunde ju sitta ute och äta. Lite jobbigt var det när de äldsta skulle cykla hem, vi har en väldigt brant backe ut i från oss och där är man försiktig när man cyklar i vanliga fall. Jag sa till Pappa (som är äldst, 77 år i år) att gå ner för backen, men tror ni han gjorde det, nej ve och fasa men som tur var gick det bra. Troja hade full uppmärksamhet hela kvällen, när hon försökte smita över till kompisen Morris så var det många som hojtade på henne att hon till slut gav upp och lade sig och surade i gräset.
På söndags promenaden som var något senare än vanligt för Troja vaknade inte förren kl 9 fick vi syn på vår första huggorm och det kändes inte så roligt nu får man hålla tummarna att inte Troja blir biten någon gång för det skulle vara jobbigt.

Idag har jag också satt upp mig på reservlistan på spårlägret i Augusti hos Git Järring, kursen var redan full men jag hoppas att komma med då någon hoppat av. Tänk en hel vecka men intensiv kurs i spår, håll tummarna!
Jag har också anmält oss till brukshunds klubbens sommar skola som är varje onsdag kväll här i Stenkullen. Man anmäller sig från gång till gång så vi får väl se om det är något för oss eller inte, om inte annat för att få träffa lite nya hund kompisar. Jag återkommer och berättar hur första träffen var nästa vecka. Må så gott tills nästa gång!

Värst vad tiden går då det är vår. Ledsen Anna att du fått vänta och jag som trodde jag skulle skriva oftare men inte. Det har varit fullt upp med trädgård, hund, jobb mm. Vi mår alla bra, jag har haft en tråkig förkylning som har tagit lite på krafterna och Troja har tyckt att det varit tråkigt att inte komma ut som vi brukar. Man börjar nu märka skillnad på henne och hennes utveckling, kräver lite mer stimulans än vad hon brukar. Våra dagar ser oftast ut så här: Halv sju vaknar hon (är mycket morgonpigg)vi tar då vår runda och är borta ca 1 timma. Hon strövar vart hon vill och stannar och nosar överallt, helt otroligt vad det måste luktas över allt. Sedan ligger hon inne medans jag jobbar och fram åt 13-14 tiden är det dags att då ut på en snabbis och sedan in och lägga sig igen. Men när alla andra kommer hem så är det precis som om hon vet att nu kan jag kräva lite uppmärksamhet så då hämtar hon gärna något hon vill leka med och Peter och hon har dragkamp.
Mitt på dagen om jag har tid vill säga så brukar jag binda henne i skogen under tiden som jag gömmer hennes favo leksak som hon sedan får leta upp, hon är klockren varje gång och efter hon hittat den och fått beröm så vill hon gärna spåra hela vägen där jag gått. Vi gjorde ett experiment i helgen då hela familjen plus Matildas pojkvän Marcus var hemma. Jag skickade ut alla att gömma sig i skogen på olika ställen. Troja stod tålmodigt och väntade men var ivrig att komma iväg för att leta redan på dem. Hon plockade dem en efter en och stördes inte ens av att det var 3 andra hundar i skogen. Jag var så stolt över henne. Jag har nu bestämt mig att jag skall gå kurs i spår och få lära mig lägga riktiga spår till henne för hon verkar tycka att det är skit kul.
Annars så leker hon gärna med hundarna runt omkring oss. Vi bor ju mitt i vårt lilla samhälle här på Ekåsen med hus runt oss och alla har nästan hund. Favoriten är Morris, en svart Lab som är 2 månader yngre än Troja sedan kommer nog Ramses som är en stor Rottweiler hane på 14 månader. Vår tomt är den bästa för både barn och hundar verkar det som. Vi har en damm där barna gillar att leka och hundarna att bada och dricka. Jag är väl sådär nöjd med detta men, men.....
Annars är det just nu trädgårds arbete som upptar min tid. I går firade vi Peter som blev 45år och fick sin drömmars grill som vi skall inviga i kväll. En Weber Performer. Gasoltänd kol grill för det skulle aldrig komma en gasolgrill innanför dessa dörrar. Skall bli spännande att se hur det smakar. Vem vet jag kanske meddelar det i morgon.

Upptäcktsfärd!

Tänk vad mycket man skulle missa om man inte hade hund. Troja hittar nya intressanta saker nästan varje dag. Är det inte döda fåglar eller möss så är det ett märgben eller två. I helgen så slog hon dock alla rekord. Vi var ute på vår vanliga morgonrunda(tidiga!)och när vi passerar en damm som finns längst vägen så stannar hon till ovanligt länge, jag såg på henne att det var något mycket intressant hon hittat för svansen stod rakt upp och öronen var så där söta framåt lagda. Jag gick för att titta vad det var som var så himla intressant och döm om min förvåning när jag ser det hon hade hittat....-En livs levande sköldpadda. Först trodde jag nog att den var död för den var så stilla och skiten men sedan såg jag att den rörde på sig. Troja viftade på svansen och var mycket stolt över sitt fynd. På tillbaka vägen frågade jag de som har gården vi passerar om de visste att de hade en livs levande sköldpadda i dammen. De blev förvånade och sa -Lever den fortfarande? En kompis till vår son frågade om han fick släppa ut den uppe i dammen förra året men vi trodde nog inte att den levde, framförallt inte efter denna kalla vinter. Visst är det häftigt och detta hade vi missat om det inte vore för Trojas nyfikenhet.

På söndagen var vi ute(tidigt)igen på morgonpromenaden. Spårlinan var på och jag gick något före. När jag stannade för att vänta in henne så kom hon inte när jag ropade, jag blev förbannad och tänkte att har hon sprungit efter något som hon inte får, får hon skylla sig själv för nu gömmer jag mig (brukar ha en viss oro effekt på henne)jag gick upp på berget men hade en konstig känsla i magen att nog borde jag ha hört henne eller sett det hon satte efter. Jag gick uppe på berget så jag hade god syn över skogen och där vi kommer i från, då ser jag min stackars hund sitta där nere, olycklig men utan att säga ett ljud, hon gnällde inte ens för skäller gör hon ju mycket sällan. Tösabiten hade fastnat med spårlinan i gärdesgården emellan stenarna. Jag fick så dåligt samvete att jag inte hade gått tillbaka de 20 meter för att se efter vad som hänt. Skärpning helt enkelt!

Annars så går livet sin gilla gång, har varit på biblioteket och lånat lite nya böcker så vi kan hitta lite inspirerande övningar mm.

Hon är grymt duktig när vi är ute i trädgården och påtar som vi gör så fort vädret är fint. Hon hjälper gärna till att gräva vilket jag inte alltid uppskattar. Gräver ner ben här och där och visar ingen hänsyn till att man precis planterat lite nytt.

Vi är då ute hela dagarna och hon håller sig nästan hela tiden på tomten. Kan sticka över till kompisen Morris i mellan åt men det är ok för båda parter.

Jag önskar att jag skrev lite oftare än en gång i veckan i bloggen för det blir så långa stycken nu. Får se om jag kan få till det.
må så gott!

Nu jäklar!

Tänk när jag skall få valla dessa får, då jäklar. Hm.... undra hur man gör?

Tack Anna för dina inlägg. Jag inser att min blogg har blivit ett litet forum för mig där jag får korta och bra svar på mina funderingar, vilket jag behöver. Det är inte lätt att vara hund matte, lika svårt som att veta att man uppfostrar sina barn rätt. Det får man dessutom sällan svar på förren de är vuxna. Om jag ska se skillnaden på att uppfostra barn och djur så kan jag ju säga att jag har varit mycket mer tydlig och bestämd mot barnen än var jag tror att jag är mot Troja. Jag mjäkar inte, eller pjoskar med henne men jag kanske inte alltid tydligt markerar vad som är rätt och fel. Detta beror säkert på en osäkerhet hos mig om hur man skall göra för att det skall bli rätt. Vad jag nog måste bestämma mig för är att alla tycker och tänker olika i alla böcker och alla hundkunniga man pratar med har sin syn. För oss gäller det nog att hitta ett fungerande sätt som funkar både mellan oss i familjen och Troja.

Stärkt av mina misstag i helgen gick jag ut i går på vår vanliga promenad och visst såg jag djur i skogen men jag hade förberett mig på detta så jag hade en rolig leksak med mig och såg till att Troja tyckte att jag just då var roligare att vara med än att springa efter vilt.
Hästarna var inte ute på morgonen men vi gick ner senare under dagen för att "träna" lite. Jag hade henne kopplad och på något sätt kändes det som om hon visste vad hon gjort tidigare för hon sökte min blick många gånger och nästan tittade under lugg på hästarna som om hon skämdes. Givetvis var det inte så med ändå det såg ganska kul ut och det kändes som om hon visste att hon gjort fel.Hon varken skällde eller gjorde någon ansats till att visa sig tuff. Belöningen blev att hon fick vara lös resten av vägen hem och det gick jätte bra.

Jag har ju också bestämt att Troja skall veta var vår tomtgräns går, eller där hon inte får gå utanför utan tillåtelse. Vi har ju så många hundar kring oss och jag vill inte att Troja skall springa ut så fort de andra är lösa. Träningen gick till på följande vis:
Jag gick runt gränsen och berömde när hon var på rätt sida och sa nej när hon var på fel sida. Efter ett tag försvårade jag övningen med att jag sa till henne att stanna kvar på rätt sida medans jag gick över på fel sida, även här var hon duktig. Efter ett tag gjorde jag det något svårare, jag rörde på mig på fel sida och hon följde mig fast på rätt sida. Så fort hon gjorde en ansats att hoppa över muren så bannade jag henne och puttade ner henne. Även detta gick jätte bra och belöningen varje gång var en lekstund när jag kom in på tomten igen. Det försvåras ju då vi har två godingar till grannar, Vera 5 år och Alexander 3 år som gärna vill vara på vår tomt eller leka med Troja. Jag fick be dem gå medans vi tränade på tomtgräns men kallade senare tillbaka dem för att hjälpa mig med träningen. Jag vill få Troja sluta att hoppa upp på barnen som hon gör av glädje när barnen kommer så även det passade vi på att träna. Hon belönades med att barnen gav henne godis och bara fick klappa och kela med henne då 4 tassar var i marken. Denna övning måste vi öva på och träna så mycket som möjligt för jag vill absolut inte att hon skall hoppa upp på folk.
Summan av dagen blev väldigt bra tycker jag men som sagt det kvarstår mycket att göra för att få den lydiga hund jag vill ha.

Jag har en väldigt fin svans som jag stolt visar upp. Matte tycker det är bra att den är vit i toppen för då ser hon alltid var jag är för jag har alltid svansen högt när vi är ute.


Ja ha då har det gått en vecka igen. Har fortfarande inte fixat något mot fästingarna men heller inte hittat någon på henne ännu och känner jag mig själv rätt så lär det väl inte fixas någonting innan första hittas på henne. Veckan har flutit på men rent jobbmässigt har det inte varit roligt. Dels har jag strul med en leverantör som har det besvärligt med vår största order till Lindex (typiskt) sedan har vi askmolnet som ställer till det för oss med alla leveranser av både prover och leveranser som skall ut till kunder. Liseberg har öppnat sina portar och där hoppas jag på att det blir en bra försäljning i år.
Troja får för det mesta ha på sig spårlinan nu när vi är ute så jag har bättre kontroll över henne om och när det kommer rådjur. Men vad hjälpte det den gången jag inte hann trampa på linan innan hon stack. Hon stack som en raket efter 3 stycken och jag måste säga att jag blev helt överrumplad för jag hade inte sett dem. Det som hände var att hon stack och jag skrek så man inte skall göra, hon brydde sig inte det minsta om mig för hon var ju så blockerad. Jag har ju faktiskt lyckats bättre med inkallningen när hon inte har haft linan på sig. Hon kom till slut och då jäklar var min uppmärksamhet på topp resten av den promenaden.
Efter det har jag haft henne både lös och kopplad när vi är ute och vi har sett Rådjur vid flera tillfällen men nu lyssnar hon bättre och man får helt enkelt se till att vara roligare än det som är i skogen. Jag tycker ju inte om att misslyckas så det är ett nederlag att jag inte kan ha henne utan lina i skogen och veta att det funkar till 100 %. Jag släpper henne ändå ibland och ser till att ha kontakt med henne hela tiden i form av övningar eller annat.
Det som hände igår var dock inte lika roligt. Vi går ju förbi hästhagarna varje dag och på morgonen finns det inga hästar i hagen utan de kommer ut senare men vi ser dom oftast flera gånger i veckan. Peter, jag och Troja var på väg hem igen efter vår lång promenad. Jag hade haft henne både lös och i spårlina, vi hade sett rådjur utan att det var problem, hon hade fått upp ett intressant spår som vi kunde locka henne ifrån så att hon bröt spårningen på mitt kommando. Vi kände oss väldigt nöjda och Peter var allt lite imponerad av vårt samarbete Vi kommer fram till hagarna med hästar och det är full aktivitet i och utanför hagarna för folk skulle rida mm. Jag satte mig mer med Troja så hon skulle vara lugn när hästarna gick för bi henne. När hästen stannade för att titta på Troja så blev Troja lite skrajsen men vi satt kvar och lät dem passera jag släppte Troja och hon sprang iväg men kom tillbara när jag kallade på henne. Jag var nöjd med henne. Men det skulle jag ju inte varit för när vi kommer till den sista hagen så står en ensam häst kvar och Troja springer in och börjar tuffa till sig och skälla (hon som aldrig skäller) Hästen blir rädd och börjar sparka, jag skriker och Peter skriker men Troja fortsätter spela tuff. Jag inser att jag måste göra något annat för att locka på henne och börjar tjoa ropa samtidigt som jag springer in i skogen och då följer Troja efter. Tur att vi inte hade linan på henne för det hade ju kunnat gå riktigt illa i hagen. Peter var arg, jag var arg och besviken. Men nu till min fundering......
Peter ville att jag skulle lagt ner Troja och bannat henne när hon kom tillbaka medans jag inte ville göra stor affär av det då det kändes som om det var försent. Jag kan ju inte skälla och banna ett beteende som varit för flera sekunder sedan. Hur gör man rätt för att visa att det du gjorde var fel men att du kom tillbaka var rätt?????? Gud var svårt det är att veta hur man skall agera och reagera i skarpa lägen. Det är nu jag känner mig som en okunnig förstagångs hundägare. Jag vill veta hur man gör i en situation som denna eller andra situationer när man vill tillrättavisa och straffa ett beteende som sker långt ifrån en. När är det för sent att straffa? Kan hunden koppla bestraffningen till det som skedde då matte första gången skrek nej eller fy? Ja jag måste nog läsa på lite. Valpkursen är ju över och den klarade vi av bra tycker jag, mycket kunde vi innan och mycket lärde vi oss.
Jag vill inte att detta skall hända igen. Aldrig....... Får anmäla mig till en ny kurs helt enkelt.

Tack Anna för att du svarade på våra funderingar. Jag har väl innerst inne känt att jag borde koppla henne men inte riktigt velat då hon faktiskt är duktig. men jag kan inte lita på henne till 100% ännu och jag vill inte att hon skall upptäcka glädjen av att springa efter vilt. I helgen har det gått jätte bra utan att hon varit kopplad men idag bestämde jag mig innan det oåterkalleliga skall hända att ha henne i spårlina. Jag kan då markera och stoppa henne innan hon ger sig av och får ypperligt tillfälle att träna i skarpt läge. Men tror ni att det blev något skarpt läge någon gång, nej inte något vilt alls som Troja visade intresse för. Men nu har jag bestämt att så här får det bli ett tag.

När det gäller fästingar så tror jag att vi skall börja med att prova Frontline som verkar vara bra och hyfsat skonsamt mot hundarna. Troja har ju inte börjat bada ännu så jag vet inte om detta kommer att bli ett problem eller inte, vi får se.

Hon växer så det knakar och jag tycker nästan som jag sagt tidigare att hon är mullig. Jag har ju inget att jämföra med och jag säger inte att hon är tjock.
Hon gillar det nya fodret bättre och har inte reagerat på övergången som vi håller på med utan det går jätte bra. Vi blandar nytt foder med det gamla för att skona magen. Nu äter hon upp sin skål med mat på mindre än 5 minuter och det har nog nästan aldrig hänt tidigare. Hon får mat 2 gånger om dagen, morgon och kväll.

Jag mätte och vägde henne idag och så här ser det ut:
* 62 cm runt magen.
* 54 cm runt midjan.
* 48 cm i manken(höjden)
* Vikt hela 19 kg.
Undrar hur mycket större hon kommer att bli och om hon följer sin kurva? När barna var små så hade man ju en kurva att följa men det verkar inte vara så för hundar. Synd.
Igår var hon på kalas hos syrran med familj. Systerdottern Linda fyllde 15 år och det firade vi. Troja var hemma hos dem för första gången och man märker direkt på henne när hon blir lite osäker men så bra det gick. Det var en del nya människor att hälsa på men det gick också bra
Lägger ut lite bilder på fröken så som hon ser ut just nu.

En fundering jag har är det här med att hundar sticker efter vilt. Jag har ju alltid Troja lös när vi är i skogen och vi har ju både träffat på älgar och rådjur vid flera tillfällen utan att hon har stuckit efter fast hon väldigt gärna velat. Hon har ju hoppat upp och ner på alla fyra men stannat hos mig. Nu har det hänt vid två tillfällen de senaste dagarna att hon har sett rådjuren i skogen och satt efter dem i väldans fart och det är ju först då som hon sticker som jag upptäcker dem. Jag kallar då in henne och hon kommer tillbaka på mindre än 10 sekunder vilket jag har tyckt varit mycket bra. Nu undrar jag om detta är ok eller om hon inte alls skall sätta efter dem utan lämna dem i fred. Skall jag behöva koppla henne eller är det ok att hon sätter efter men kommer på min inkallning? Hur mycket stör hon skogsfriden?
Om man tänker på vad som hände i dag på vår morgon runda då jag valde att koppla henne när jag såg rådjuren först. Hon ville gärna sätta efter och ryckte i kopplet men jag bad henne sitta och hon tittade nyfiket på när rådjuren hoppade ut i från fårhagen. Problemet var bara att det ena rådjuret hade panik och kom inte över utan hoppade in i stängslet flera gånger och fick till slut välja annan väg allt medans vi bara fortsatte vår promenad men hade dem under uppsikt. Är inte detta mer skadligt än att bli jagad 10 meter av en hund tro? Ja det kan man ju fundera över.

Nu är det så härligt ute när våren är här och sipporna tittar upp. Troja har nosen i backen hela tiden och har lekt med både humlor och myror och hittar massor av spännande saker i skogen. Det är inte allt som är så trevligt som hon plockar med sig hem. Senast i går hittade hon en gammal mus som inte var så fräsch. Hon bar den så fint och försiktigt i munnen och ville inte visa den för mig för det var hennes skatt. Hon gick långt före mig in på tomten och lade försiktigt ner musen och rullade sig i den. Fy vad äckligt!!!!!! Vad är det för hund vi har fått, vår prinsessa rullar sig i äckliga saker.
En annan fundering jag har som jag inte tänkte på när man skaffar hund, det är det här med fästingar, blä och fy hur skall vi ta oss igenom denna period. Vad skall man använda för medel? Inte halsband i alla fall.

I går var det dags igen att klippa Trojas klor. Peter fick göra det denna gången då jag lyckades med det man inte får göra och klippte henne i pulpan sist. Men vad förvånade vi blev (fördå vi visste att nu är det kört)då hon inte ens märkte det. Blödde gjorde det ju en massa och under hela dagen dessutom men hon såg mest förvånad ut och slickade på tassen. I går när Peter skulle klippa gjorde han likadant, det börja ju blöda men Troja reagerade inte då heller utan vi kunde fortsätta att klippa henne som om inget hade hänt. Döm om vår förvåning att detta gick då jag kommer i håg mammas och pappas Robin som de fick söva ner efter för många klipp i pulpan.
Nu skall vi ju inte hålla på att klippa prinsessan i pulpan men hon verkar vara en tålig tjej vår Troja.

Gud var trött jag blir..... Var precis färdig med dagens inlägg så raderar jag bort allt. Skit!!!!! Ja, ja det är bara att börja om.
Anna här kommer dagens inlägg.
Vi har varit på en härlig semester i Hafjell i Norge. Vi åkte i en full packad Saab 9-3 på påskdagen. Ett under att vi fick plats med all packning. 4 vuxna med full skidutrustning samt längd skidor, 1 hund i bur samt all mat,öl,vin samt annat vi behöver för vår vistelse i Norge. Resan upp gick helt ok för vår del men för Kusin hunden Milo så var det värre. Han gillar inte att åka bil. Troja fann sig i situationen men kopplade inte riktigt av men hon var tyst i jämförelse med Milo som skällde hela vägen upp de 52 milen till Hafjell. Fy vad jobbigt.
Väl uppe så skulle 12 personer samt 2 hundar dela boende. Yngsta är knappt 2 år och äldsta är 46 år. Men var bra det gick. Troja fick stå ut med Maja 2 år och hennes behandling. Maja fullkomligt älskar Troja och vill krama och pussa henne hela tiden. Matar henne när hon skulle äta och störde henne när hon sov. Troja brydde sig inte utan lät Maja hållas. Man såg tydligt att kärleken var ömsesidig.
Milo och Troja funkar också bra ihop. problemet dessa 2 hundar i mellan har varit att de vill leka hela tiden och har svårt att koppla av tillsammans så vi var lite oroliga för att det skulle bli jobbigt att ha dem i samma hus i en vecka. Givetvis så lugnade de ner sig då de snart kom underfund med att kompisen är kvar när man vaknar.
Troja har åkt Gondol upp till toppen 2 gånger. Första gången med Milo och andra gången själv med mig och 2 okända Norrmän som var väldigt nyfikna på rasen och hade inte sett något liknande förut.
Millan och jag var lite nervösa över hur hundarna skulle reagera på Gondolen men det gick hur bra som helst. vi lyfte in dem första gången men det fick gå ut själva. andra gången så gick Troja in själv och hoppade ut själv.
Jag har miljö tränat Troja med mycket folk och hon har accepterat detta. Det hon inte accepterar så bra ännu är folk på skidor eller snowboard, då skäller hon och blir väldigt jobbig. Hon lugnar sig dock snabbt.
Hon har legat med oss på Afterskin men mycket folk utan att bry sig, visserligen efter Gondol turen med rastning uppe på fjället helt lös.
träningen i veckan har inte varit så mycket med, men lite har vi hunnit med så som. varsegod, nej, och sitt kvar, allt funkar än så länge. Valp kursen är slut men jag funderar på att anmäla mig till en ny kurs på alfa center som har ett mycket bra utbud. Får se om det blir spår eller vardags lydnad. Hon äter inte så bra så jag skall byta foder till henne och gå över till helsvenskt "Standard" som hon verkar gilla bättre och som jag tycker verkar bra. Hon har ju bajsat minst 4-6 gånger om dagen så jag hoppas att detta även skall minska om vi byter.
Anna,jag hoppas att vi kan komma till Nätered en dag snart för att lära oss lägga spår och att spåra för jag vill verkligen utveckla detta och vill då lära mig så jag gör rätt. jag ringer dig.
Nu får jag sluta då detta inlägg tagit allt för lång tid med tanke på att jag raderade bort det första som var betydligt längre. Må så gott så hörs vi snart igen,jag lovar.