tisdag 23 februari 2010

Detta kallar jag kärlek!
Puss!

Mys med Felix!

Lek med husse!



Kärlek!Ja det räcker ju att titta på bilderna så förstår man. En vecka går fort inser jag då jag nu skriver igen. Mycket händer. Tänder tappas, mat är inte så noga och snön är nu så djup att det är ett problem att ta sig upp ur den när man väl hoppat ut i den. Har fått gräva ut en liten rasthage till henne då det är svårt att kissa i den djupa snön. Bajsa löser hon ganska bra men det tar lång tid att hitta ett ställe som funkar. Har fått bekräftat att valpkursen börjar i nästa vecka och det skall bli så spännande. Vi har också bokat en skid vecka till Hafjell i Norge under påsken och det skall bli riktigt härligt. Synd bara att Troja är så liten för det hade varit kul att gå på tur med henne. Hon var efter mig när jag åkte här hemma och bet i skidor och stavar och tyckte det var konstiga saker jag hade på mig.
Var själv ute på en lång runda på 1,5 mil i går och längtade till att kunna ta med henne på en sådan tur. det får väl bli nästa år.
Annars så är det som vanligt och saker går sin gilla gång. Problemet är nu att promenera då det är tufft att pulsa i snön men det är ju bara att korta ner sträckan något. Hon har fått en ny favorit leksak och det är en grymtande gris som hon tycker är kul, vi skrattar gått åt den också
Det är så otroligt skönt att hon är rumsren och det fick vi återigen bevisat då vi i helgen var hemma hos svärmor och svärfar där hon faktiskt bara varit en gång tidigare och inte en droppe hon släppte inne och jag rastade till och med henne lös ute och då bor de i ett bostads område och ändå höll hon sig intill mig och gjorde vad hon skulle och lyssnade på mig. Det känns väldigt skönt att än så länge kunna ha henne lös i olika situationer och det funkar. Hoppas att det varar. Peter får koppel träna henne för hon lyssnar än så länge inte på honom så han vill inte ha henne lös hur som helst. Detta var allt för nu. Må så gott för det börjar jag göra.

tisdag 16 februari 2010

Rumsren!

Troja o Milo brottas och Troja vinner.
Skall jag behöva ha på mig denna? Undra om det hjälper om jag strejkar?
Kolla vilken stor pinne jag kan bära!
Nu har jag många fina pinnar hemma!

Precis när jag satte mig ner för att uppdatera bloggen och skriver Titeln på dagens inlägg gnäller Troja, vilket innebär att jag måste avbryta för att hon behöver gå ut och kissa. Hon har nu under 2 veckors tid sagt till att hon behöver ut och det har inte hänt en ända olycka inne, och det är jätte skönt. Jag har varit dålig på att skriva under senaste tiden men jag har inte orkat, har varit väldigt hängig och lite deppig men det beror nog på att livet har hunnit ikapp mig nu efter 3 tuffa år och det slog fullständigt ut mig. Jobbigt när inte kropp och hjärna vill samma sak. Men denna blogg handlar inte om det utan om min räddning i livet och det är ju Troja.
Hon är en fantastisk lite varelse som ger så mycket tillbaka. Jag imponeras av henne dagligen och det är kul att lära henne nya saker för hon är så lätt lärd.
Senaste saken vi har tränat är att hämta saker och det är kul tycker hon.
Hon är också pinn tokig och har en hel samling hemma som hon har burit med sig ifrån skogen, det är inte det minsta pinnarna heller utan ganska stora och tunga saker hon får med sig.
Hon gömmer gärna saker också, allt i från ben, leksaker till godis och hämtar det efter ett tag. Kul att se när hon verkligen försöker hitta bästa stället och dessutom skall hitta något så hon kan dölja det hon har gömt. Jag lägger upp lite sköna bilder på Troja med kommentarer så får detta räcka för idag!

måndag 8 februari 2010

Älskade helg!






Gud var det är härligt och roligt med helg. Fredagen firade vi min födelsedag, något sen men viktigt för mig är att så många som möjligt kan komma av familjerna så det slutade med att vi var 24 st och 2 hundar. Troja och Milo levde rullan hela tiden och har inte vett på att sluta leka för det är ju så roligt. Jag slet som ett djur för att försöka lugna ner dem och stängde in Troja i tvättstugan i omgångar men då blev Milo så olycklig och skällde och gnällde så det var inte bra det heller, men är det kalas så är det. Troja har aldrig fått äta så mycket gott som denna dagen, grill korv, smörgås tårta, och en och annan köttbulle slank ner.

På Lördagen var det dags för lite längre promenad igen. Felix följde med oss till skogen med fika bestående av kaffe, varm choklad capcakes och krämbullar. Troja hade sin mat med sig. Hon älskade att ha sin lill husse med sig och följde med honom på vartända upptåg han tog sig för, inget hinder var tillräckligt svårt eller för stort för Troja att ta sig över. Hon pulsade i snön och skuttade och hade sig. Leta efter Felix var hur roligt som helst och som vanligt så imponerade hon oss hur hon kunde hitta honom så snabbt.
Väl hemma igen så var hon trött och sov länge och gott.

Söndagen var det en kortare runda då vi koppeltränade henne och det tycker väl hon är så där kul att matte stannar hela tiden för att hon drar i kopplet. Hoppas att även detta skall funka utan problem i framtiden. Jag har förstått att det tar lite tid att träna detta.
Hon har börjat att våga vara lite trotsig på kvällen när vi går ut med henne. Hon vill gärna springa över till grannen och deras hundar och vill inte riktigt komma på inkallning. Så detta blir nästa sak att riktigt träna in.

Nu har vi också märkt en stor skillnad på att hon säger till att hon måste ut för att göra sina behov så det verkar som om hon nu fattar att man säger till när man är nödig och då kommer man ut.
Hej hopp för denna gång.

torsdag 4 februari 2010

Vi älskar snö!


Kolla vilket skutt jag kan ta!





Snö, snö, snö vad det är kul. Jag gillar det för du får inte in en smutsig hund, visserligen är hon ganska blöt när alla bollar smälter på henne. Hon fullkomligt dyker in i snö drivorna och ser ut att älska det. Jag har faktiskt kortat ner promenaderna något nu när det är så mycket snö då detta måste vara ansträngande för henne att pulsa i. Hon ser inte ut att lida av det men man hör ju så mycket att man skall ta det lugnt med långa promenader och då kan ju inte denna enorma påfrestning vara bra, eller? Jag tycker det är jätte svårt att veta vad de klarar eller inte, jag vill ju inte att hon far illa samtidigt vill jag ju att hon skall få hålla på så länge det verkar som om hon har roligt. Hon ger aldrig sken av att vara trött eller uppstressad när vi kommer hem utan vilar lugnt eller vill leka en stund. ja det är svårt att veta när det är lagom.
Vi hälsade på grannens lilla 8 veckors svarta labrador i går, gud så söt han var. Troja ville väldigt gärna leka men det ville inte riktigt Morris. Hon var för härlig att se när hon försökte få fart på honom, men ack nej hon lyckades inte denna gång, men säkert nästa. Dessa två kommer att bli kompisar det är jag helt övertygad om.

Annat som händer just nu är att Troja inte tycker mat är så gott, apelsiner, paprika gillar hon och köttbullar förstås men torr foder är så där. Vi gör ingen stor affär av det utan hon får äta när hon är hungrig och det går ingen nöd på henne men tanke på att hon nu väger 12 kg.
Hon blev rejält skrämd av Peter i går då han "kastade" in sin nya snöskyffel (nästan för det lät väldigt högt)Troja sprang och gömde sig under mitt skrivbord längst bort i huset och ville inte komma fram. detta satt i hela kvällen och Peter var alldeles förtvivlad. Hon är inte så kaxig när det väl kommer till kritan.

tisdag 2 februari 2010

Saknad!

För första gången sedan Troja kom hem till oss så har jag varit borta i flera dagar. Jag har varit på min årliga resa till Sälen med ett gäng tjejer. Vi har varit där sedan 22 år tillbaka, jag har bara varit med de senaste 15 åren :) Det är en helg med mycket av allt, skratt, mat, skidor, after ski, vin, jäger, dans, flirt så det är inte konstigt att man är lite sliten och behöver vila upp sig efter en sådan här helg.
När jag kom hem var Troja alldeles till sig av glädje.
Min mamma och pappa hade fått agera dag matte torsdag och fredag och det hade gått jätte bra. Jag var ju lite orolig för Troja är på allt just nu men det hade varit lugnt
Positivt att jag var borta var att Peter fick lite egen tid med Troja och det var nyttigt.
Vi har också ökat på mat mängden något då hon verkar behöva lite mer mat.
Detta med att möta främlingar som vill hälsa på henne ser jag bara som positivt att hon inte springer fram utan är avvaktande. De som jag vill att hon skall närma sig lite mer sätter jag mig bredvid så hon kan komma fram om hon vill och vet då att det är ok.
Nu måste jag jobba lite då man får passa på medans hon sover.