Nu jäklar!

Tänk när jag skall få valla dessa får, då jäklar. Hm.... undra hur man gör?

Tack Anna för dina inlägg. Jag inser att min blogg har blivit ett litet forum för mig där jag får korta och bra svar på mina funderingar, vilket jag behöver. Det är inte lätt att vara hund matte, lika svårt som att veta att man uppfostrar sina barn rätt. Det får man dessutom sällan svar på förren de är vuxna. Om jag ska se skillnaden på att uppfostra barn och djur så kan jag ju säga att jag har varit mycket mer tydlig och bestämd mot barnen än var jag tror att jag är mot Troja. Jag mjäkar inte, eller pjoskar med henne men jag kanske inte alltid tydligt markerar vad som är rätt och fel. Detta beror säkert på en osäkerhet hos mig om hur man skall göra för att det skall bli rätt. Vad jag nog måste bestämma mig för är att alla tycker och tänker olika i alla böcker och alla hundkunniga man pratar med har sin syn. För oss gäller det nog att hitta ett fungerande sätt som funkar både mellan oss i familjen och Troja.

Stärkt av mina misstag i helgen gick jag ut i går på vår vanliga promenad och visst såg jag djur i skogen men jag hade förberett mig på detta så jag hade en rolig leksak med mig och såg till att Troja tyckte att jag just då var roligare att vara med än att springa efter vilt.
Hästarna var inte ute på morgonen men vi gick ner senare under dagen för att "träna" lite. Jag hade henne kopplad och på något sätt kändes det som om hon visste vad hon gjort tidigare för hon sökte min blick många gånger och nästan tittade under lugg på hästarna som om hon skämdes. Givetvis var det inte så med ändå det såg ganska kul ut och det kändes som om hon visste att hon gjort fel.Hon varken skällde eller gjorde någon ansats till att visa sig tuff. Belöningen blev att hon fick vara lös resten av vägen hem och det gick jätte bra.

Jag har ju också bestämt att Troja skall veta var vår tomtgräns går, eller där hon inte får gå utanför utan tillåtelse. Vi har ju så många hundar kring oss och jag vill inte att Troja skall springa ut så fort de andra är lösa. Träningen gick till på följande vis:
Jag gick runt gränsen och berömde när hon var på rätt sida och sa nej när hon var på fel sida. Efter ett tag försvårade jag övningen med att jag sa till henne att stanna kvar på rätt sida medans jag gick över på fel sida, även här var hon duktig. Efter ett tag gjorde jag det något svårare, jag rörde på mig på fel sida och hon följde mig fast på rätt sida. Så fort hon gjorde en ansats att hoppa över muren så bannade jag henne och puttade ner henne. Även detta gick jätte bra och belöningen varje gång var en lekstund när jag kom in på tomten igen. Det försvåras ju då vi har två godingar till grannar, Vera 5 år och Alexander 3 år som gärna vill vara på vår tomt eller leka med Troja. Jag fick be dem gå medans vi tränade på tomtgräns men kallade senare tillbaka dem för att hjälpa mig med träningen. Jag vill få Troja sluta att hoppa upp på barnen som hon gör av glädje när barnen kommer så även det passade vi på att träna. Hon belönades med att barnen gav henne godis och bara fick klappa och kela med henne då 4 tassar var i marken. Denna övning måste vi öva på och träna så mycket som möjligt för jag vill absolut inte att hon skall hoppa upp på folk.
Summan av dagen blev väldigt bra tycker jag men som sagt det kvarstår mycket att göra för att få den lydiga hund jag vill ha.

Jag har en väldigt fin svans som jag stolt visar upp. Matte tycker det är bra att den är vit i toppen för då ser hon alltid var jag är för jag har alltid svansen högt när vi är ute.


Ja ha då har det gått en vecka igen. Har fortfarande inte fixat något mot fästingarna men heller inte hittat någon på henne ännu och känner jag mig själv rätt så lär det väl inte fixas någonting innan första hittas på henne. Veckan har flutit på men rent jobbmässigt har det inte varit roligt. Dels har jag strul med en leverantör som har det besvärligt med vår största order till Lindex (typiskt) sedan har vi askmolnet som ställer till det för oss med alla leveranser av både prover och leveranser som skall ut till kunder. Liseberg har öppnat sina portar och där hoppas jag på att det blir en bra försäljning i år.
Troja får för det mesta ha på sig spårlinan nu när vi är ute så jag har bättre kontroll över henne om och när det kommer rådjur. Men vad hjälpte det den gången jag inte hann trampa på linan innan hon stack. Hon stack som en raket efter 3 stycken och jag måste säga att jag blev helt överrumplad för jag hade inte sett dem. Det som hände var att hon stack och jag skrek så man inte skall göra, hon brydde sig inte det minsta om mig för hon var ju så blockerad. Jag har ju faktiskt lyckats bättre med inkallningen när hon inte har haft linan på sig. Hon kom till slut och då jäklar var min uppmärksamhet på topp resten av den promenaden.
Efter det har jag haft henne både lös och kopplad när vi är ute och vi har sett Rådjur vid flera tillfällen men nu lyssnar hon bättre och man får helt enkelt se till att vara roligare än det som är i skogen. Jag tycker ju inte om att misslyckas så det är ett nederlag att jag inte kan ha henne utan lina i skogen och veta att det funkar till 100 %. Jag släpper henne ändå ibland och ser till att ha kontakt med henne hela tiden i form av övningar eller annat.
Det som hände igår var dock inte lika roligt. Vi går ju förbi hästhagarna varje dag och på morgonen finns det inga hästar i hagen utan de kommer ut senare men vi ser dom oftast flera gånger i veckan. Peter, jag och Troja var på väg hem igen efter vår lång promenad. Jag hade haft henne både lös och i spårlina, vi hade sett rådjur utan att det var problem, hon hade fått upp ett intressant spår som vi kunde locka henne ifrån så att hon bröt spårningen på mitt kommando. Vi kände oss väldigt nöjda och Peter var allt lite imponerad av vårt samarbete Vi kommer fram till hagarna med hästar och det är full aktivitet i och utanför hagarna för folk skulle rida mm. Jag satte mig mer med Troja så hon skulle vara lugn när hästarna gick för bi henne. När hästen stannade för att titta på Troja så blev Troja lite skrajsen men vi satt kvar och lät dem passera jag släppte Troja och hon sprang iväg men kom tillbara när jag kallade på henne. Jag var nöjd med henne. Men det skulle jag ju inte varit för när vi kommer till den sista hagen så står en ensam häst kvar och Troja springer in och börjar tuffa till sig och skälla (hon som aldrig skäller) Hästen blir rädd och börjar sparka, jag skriker och Peter skriker men Troja fortsätter spela tuff. Jag inser att jag måste göra något annat för att locka på henne och börjar tjoa ropa samtidigt som jag springer in i skogen och då följer Troja efter. Tur att vi inte hade linan på henne för det hade ju kunnat gå riktigt illa i hagen. Peter var arg, jag var arg och besviken. Men nu till min fundering......
Peter ville att jag skulle lagt ner Troja och bannat henne när hon kom tillbaka medans jag inte ville göra stor affär av det då det kändes som om det var försent. Jag kan ju inte skälla och banna ett beteende som varit för flera sekunder sedan. Hur gör man rätt för att visa att det du gjorde var fel men att du kom tillbaka var rätt?????? Gud var svårt det är att veta hur man skall agera och reagera i skarpa lägen. Det är nu jag känner mig som en okunnig förstagångs hundägare. Jag vill veta hur man gör i en situation som denna eller andra situationer när man vill tillrättavisa och straffa ett beteende som sker långt ifrån en. När är det för sent att straffa? Kan hunden koppla bestraffningen till det som skedde då matte första gången skrek nej eller fy? Ja jag måste nog läsa på lite. Valpkursen är ju över och den klarade vi av bra tycker jag, mycket kunde vi innan och mycket lärde vi oss.
Jag vill inte att detta skall hända igen. Aldrig....... Får anmäla mig till en ny kurs helt enkelt.

Tack Anna för att du svarade på våra funderingar. Jag har väl innerst inne känt att jag borde koppla henne men inte riktigt velat då hon faktiskt är duktig. men jag kan inte lita på henne till 100% ännu och jag vill inte att hon skall upptäcka glädjen av att springa efter vilt. I helgen har det gått jätte bra utan att hon varit kopplad men idag bestämde jag mig innan det oåterkalleliga skall hända att ha henne i spårlina. Jag kan då markera och stoppa henne innan hon ger sig av och får ypperligt tillfälle att träna i skarpt läge. Men tror ni att det blev något skarpt läge någon gång, nej inte något vilt alls som Troja visade intresse för. Men nu har jag bestämt att så här får det bli ett tag.

När det gäller fästingar så tror jag att vi skall börja med att prova Frontline som verkar vara bra och hyfsat skonsamt mot hundarna. Troja har ju inte börjat bada ännu så jag vet inte om detta kommer att bli ett problem eller inte, vi får se.

Hon växer så det knakar och jag tycker nästan som jag sagt tidigare att hon är mullig. Jag har ju inget att jämföra med och jag säger inte att hon är tjock.
Hon gillar det nya fodret bättre och har inte reagerat på övergången som vi håller på med utan det går jätte bra. Vi blandar nytt foder med det gamla för att skona magen. Nu äter hon upp sin skål med mat på mindre än 5 minuter och det har nog nästan aldrig hänt tidigare. Hon får mat 2 gånger om dagen, morgon och kväll.

Jag mätte och vägde henne idag och så här ser det ut:
* 62 cm runt magen.
* 54 cm runt midjan.
* 48 cm i manken(höjden)
* Vikt hela 19 kg.
Undrar hur mycket större hon kommer att bli och om hon följer sin kurva? När barna var små så hade man ju en kurva att följa men det verkar inte vara så för hundar. Synd.
Igår var hon på kalas hos syrran med familj. Systerdottern Linda fyllde 15 år och det firade vi. Troja var hemma hos dem för första gången och man märker direkt på henne när hon blir lite osäker men så bra det gick. Det var en del nya människor att hälsa på men det gick också bra
Lägger ut lite bilder på fröken så som hon ser ut just nu.

En fundering jag har är det här med att hundar sticker efter vilt. Jag har ju alltid Troja lös när vi är i skogen och vi har ju både träffat på älgar och rådjur vid flera tillfällen utan att hon har stuckit efter fast hon väldigt gärna velat. Hon har ju hoppat upp och ner på alla fyra men stannat hos mig. Nu har det hänt vid två tillfällen de senaste dagarna att hon har sett rådjuren i skogen och satt efter dem i väldans fart och det är ju först då som hon sticker som jag upptäcker dem. Jag kallar då in henne och hon kommer tillbaka på mindre än 10 sekunder vilket jag har tyckt varit mycket bra. Nu undrar jag om detta är ok eller om hon inte alls skall sätta efter dem utan lämna dem i fred. Skall jag behöva koppla henne eller är det ok att hon sätter efter men kommer på min inkallning? Hur mycket stör hon skogsfriden?
Om man tänker på vad som hände i dag på vår morgon runda då jag valde att koppla henne när jag såg rådjuren först. Hon ville gärna sätta efter och ryckte i kopplet men jag bad henne sitta och hon tittade nyfiket på när rådjuren hoppade ut i från fårhagen. Problemet var bara att det ena rådjuret hade panik och kom inte över utan hoppade in i stängslet flera gånger och fick till slut välja annan väg allt medans vi bara fortsatte vår promenad men hade dem under uppsikt. Är inte detta mer skadligt än att bli jagad 10 meter av en hund tro? Ja det kan man ju fundera över.

Nu är det så härligt ute när våren är här och sipporna tittar upp. Troja har nosen i backen hela tiden och har lekt med både humlor och myror och hittar massor av spännande saker i skogen. Det är inte allt som är så trevligt som hon plockar med sig hem. Senast i går hittade hon en gammal mus som inte var så fräsch. Hon bar den så fint och försiktigt i munnen och ville inte visa den för mig för det var hennes skatt. Hon gick långt före mig in på tomten och lade försiktigt ner musen och rullade sig i den. Fy vad äckligt!!!!!! Vad är det för hund vi har fått, vår prinsessa rullar sig i äckliga saker.
En annan fundering jag har som jag inte tänkte på när man skaffar hund, det är det här med fästingar, blä och fy hur skall vi ta oss igenom denna period. Vad skall man använda för medel? Inte halsband i alla fall.

I går var det dags igen att klippa Trojas klor. Peter fick göra det denna gången då jag lyckades med det man inte får göra och klippte henne i pulpan sist. Men vad förvånade vi blev (fördå vi visste att nu är det kört)då hon inte ens märkte det. Blödde gjorde det ju en massa och under hela dagen dessutom men hon såg mest förvånad ut och slickade på tassen. I går när Peter skulle klippa gjorde han likadant, det börja ju blöda men Troja reagerade inte då heller utan vi kunde fortsätta att klippa henne som om inget hade hänt. Döm om vår förvåning att detta gick då jag kommer i håg mammas och pappas Robin som de fick söva ner efter för många klipp i pulpan.
Nu skall vi ju inte hålla på att klippa prinsessan i pulpan men hon verkar vara en tålig tjej vår Troja.

Gud var trött jag blir..... Var precis färdig med dagens inlägg så raderar jag bort allt. Skit!!!!! Ja, ja det är bara att börja om.
Anna här kommer dagens inlägg.
Vi har varit på en härlig semester i Hafjell i Norge. Vi åkte i en full packad Saab 9-3 på påskdagen. Ett under att vi fick plats med all packning. 4 vuxna med full skidutrustning samt längd skidor, 1 hund i bur samt all mat,öl,vin samt annat vi behöver för vår vistelse i Norge. Resan upp gick helt ok för vår del men för Kusin hunden Milo så var det värre. Han gillar inte att åka bil. Troja fann sig i situationen men kopplade inte riktigt av men hon var tyst i jämförelse med Milo som skällde hela vägen upp de 52 milen till Hafjell. Fy vad jobbigt.
Väl uppe så skulle 12 personer samt 2 hundar dela boende. Yngsta är knappt 2 år och äldsta är 46 år. Men var bra det gick. Troja fick stå ut med Maja 2 år och hennes behandling. Maja fullkomligt älskar Troja och vill krama och pussa henne hela tiden. Matar henne när hon skulle äta och störde henne när hon sov. Troja brydde sig inte utan lät Maja hållas. Man såg tydligt att kärleken var ömsesidig.
Milo och Troja funkar också bra ihop. problemet dessa 2 hundar i mellan har varit att de vill leka hela tiden och har svårt att koppla av tillsammans så vi var lite oroliga för att det skulle bli jobbigt att ha dem i samma hus i en vecka. Givetvis så lugnade de ner sig då de snart kom underfund med att kompisen är kvar när man vaknar.
Troja har åkt Gondol upp till toppen 2 gånger. Första gången med Milo och andra gången själv med mig och 2 okända Norrmän som var väldigt nyfikna på rasen och hade inte sett något liknande förut.
Millan och jag var lite nervösa över hur hundarna skulle reagera på Gondolen men det gick hur bra som helst. vi lyfte in dem första gången men det fick gå ut själva. andra gången så gick Troja in själv och hoppade ut själv.
Jag har miljö tränat Troja med mycket folk och hon har accepterat detta. Det hon inte accepterar så bra ännu är folk på skidor eller snowboard, då skäller hon och blir väldigt jobbig. Hon lugnar sig dock snabbt.
Hon har legat med oss på Afterskin men mycket folk utan att bry sig, visserligen efter Gondol turen med rastning uppe på fjället helt lös.
träningen i veckan har inte varit så mycket med, men lite har vi hunnit med så som. varsegod, nej, och sitt kvar, allt funkar än så länge. Valp kursen är slut men jag funderar på att anmäla mig till en ny kurs på alfa center som har ett mycket bra utbud. Får se om det blir spår eller vardags lydnad. Hon äter inte så bra så jag skall byta foder till henne och gå över till helsvenskt "Standard" som hon verkar gilla bättre och som jag tycker verkar bra. Hon har ju bajsat minst 4-6 gånger om dagen så jag hoppas att detta även skall minska om vi byter.
Anna,jag hoppas att vi kan komma till Nätered en dag snart för att lära oss lägga spår och att spåra för jag vill verkligen utveckla detta och vill då lära mig så jag gör rätt. jag ringer dig.
Nu får jag sluta då detta inlägg tagit allt för lång tid med tanke på att jag raderade bort det första som var betydligt längre. Må så gott så hörs vi snart igen,jag lovar.