Mitt liv med vår Aussie Troja!

Här busar vi och jag har övertaget.

Här är min söte "kusin" Milo, vist är han söt.





Tiden bara rusar iväg!

Nu har det varit helg med underbart väder. I lördags packade jag och Peter ryggsäcken och drog i väg på en liten längre runda. Vi hade god fika och extra mat till Troja så vi kunde ta en längre paus i solen. Troja pinnar på som bara den och är fantastisk att ha lös. Vi gjorde lite spår övningar igen fast nu på helt ny mark. Det gick bra måste jag säga. Mest imponerade hon när hon skulle leta upp Peter som hade bytt spår helt plötsligt för att han gått igenom myren och blivit blöt. Han gick och lade sig på andra sidan stigen. Jag sprang efter Troja, hon är ju så jäkla snabb så man hinner inte med. När jag kommit i kapp henne så springer hon febrilt och letar på fel sida, hon gnäller och nosar och svansar runt som om det vore på liv eller död. Jag ber Peter ropa så hon får en chans. När jag hör Peter på andra sidan av den som Troja söker på tycker jag att hon är helt fel ute och är inte imponerad. När hon väl hittar honom så berättar Peter att han har varit på den sidan men bytte pga att han gått igenom. Hon var alltså rätt men ändå fel och då fattar man ju varför hon var så förtvivlad när hon inte hittade honom. På hemvägen hade vi koppel träning och det blir lite bättre för varje gång.

Idag måndag så har vi haft besök av Milo "låtsas" kusinen.
Han var så lycklig när han fick springa lös i skogen och Troja var lycklig för sällskapet. Problemet var bara att Troja ville leka hela tiden så jag och svägerskan fick inte pratat mycket då jag hela tiden fick säga till Troja att "nu räcker det". (Ja Anna, jag tänker lära Troja betydelsen av "nu räcker det" :))Hon var på honom hela tiden fast hon inte orkar. Hon vågade sig till och med sig in i hästhagen med sin tuffe kusin som vågar mycket mer. Det fick vi snabbt ta ur dem att- i hagen får man inte vara för det är farligt.
Troja imponerade även i dag med sina färdigheter. Dels visade hon för Milo och matte att hon kunde High five sedan visade hon var ordet "stanna" betyder. Fast det var mycket runt omkring satt hon baskemed kvar, jag gick 10 meter i från henne och väntade ytterligare en stund innan jag kallade på henne. Jag är så lycklig när träning ger resultat, det sporrar en att fortsätta.
I morgon skall det ju komma mer snö och då vet jag en som blir lycklig, hon älskar snö och dyker och hoppar i den. Hoppas att det kommer mycket!