tisdag 4 maj 2010

Upptäcktsfärd!



Tänk vad mycket man skulle missa om man inte hade hund. Troja hittar nya intressanta saker nästan varje dag. Är det inte döda fåglar eller möss så är det ett märgben eller två. I helgen så slog hon dock alla rekord. Vi var ute på vår vanliga morgonrunda(tidiga!)och när vi passerar en damm som finns längst vägen så stannar hon till ovanligt länge, jag såg på henne att det var något mycket intressant hon hittat för svansen stod rakt upp och öronen var så där söta framåt lagda. Jag gick för att titta vad det var som var så himla intressant och döm om min förvåning när jag ser det hon hade hittat....-En livs levande sköldpadda. Först trodde jag nog att den var död för den var så stilla och skiten men sedan såg jag att den rörde på sig. Troja viftade på svansen och var mycket stolt över sitt fynd. På tillbaka vägen frågade jag de som har gården vi passerar om de visste att de hade en livs levande sköldpadda i dammen. De blev förvånade och sa -Lever den fortfarande? En kompis till vår son frågade om han fick släppa ut den uppe i dammen förra året men vi trodde nog inte att den levde, framförallt inte efter denna kalla vinter. Visst är det häftigt och detta hade vi missat om det inte vore för Trojas nyfikenhet.

På söndagen var vi ute(tidigt)igen på morgonpromenaden. Spårlinan var på och jag gick något före. När jag stannade för att vänta in henne så kom hon inte när jag ropade, jag blev förbannad och tänkte att har hon sprungit efter något som hon inte får, får hon skylla sig själv för nu gömmer jag mig (brukar ha en viss oro effekt på henne)jag gick upp på berget men hade en konstig känsla i magen att nog borde jag ha hört henne eller sett det hon satte efter. Jag gick uppe på berget så jag hade god syn över skogen och där vi kommer i från, då ser jag min stackars hund sitta där nere, olycklig men utan att säga ett ljud, hon gnällde inte ens för skäller gör hon ju mycket sällan. Tösabiten hade fastnat med spårlinan i gärdesgården emellan stenarna. Jag fick så dåligt samvete att jag inte hade gått tillbaka de 20 meter för att se efter vad som hänt. Skärpning helt enkelt!

Annars så går livet sin gilla gång, har varit på biblioteket och lånat lite nya böcker så vi kan hitta lite inspirerande övningar mm.

Hon är grymt duktig när vi är ute i trädgården och påtar som vi gör så fort vädret är fint. Hon hjälper gärna till att gräva vilket jag inte alltid uppskattar. Gräver ner ben här och där och visar ingen hänsyn till att man precis planterat lite nytt.

Vi är då ute hela dagarna och hon håller sig nästan hela tiden på tomten. Kan sticka över till kompisen Morris i mellan åt men det är ok för båda parter.

Jag önskar att jag skrev lite oftare än en gång i veckan i bloggen för det blir så långa stycken nu. Får se om jag kan få till det.
må så gott!